Rollspel - Kampen om magisk kärlek

roland: Jag vacknade av att en narvös kille knakade på mitt huvud.
"Nej, klockan är bara... HALV ÅTTA!!!" Eleven ryckte till och sprang i väg.
Jag satte på mig min uniforkm och kavlade upp ärmarna och visste att 20 flickor skulle följa efter henne, igen.

Renesmee:
Jag åt frukosten i lungn och ro.
Jag spejade mot hufflepuffs bord efter en skymt av Ellie.
Men jag såg henne inte.
Jag suckade och reste mig upp för att hämta min bok till trollformällära.

Första dagen i skolan gick snabbt. Det kändes knappt som att jag hade haft några lektioner, men när jag satt i uppehållsrummet på eftermiddagen gick tiden långsamt. Jag hade ingen att vara med. Jag satt ensam och bara önskade att Renesmee var i samma elevhem som mig. Det hade varit rena rama drömmen.

Renesmee: "Ursäkta?" frågade Renesmee en hufflepuff elev.
"Kan du hämta Ellie i årskurs fyra" frågade Renesmee.
"Visst" muttrade eleven och klev in i uppehålsrummet.

"Ellie?"
Ellie tittade upp. Det var Hannah.
"Aa?" svarade Ellie frågande.
"Det är en tjej där ute som vill prata med dig", sa hon. Ellie blev fundersam ett tag men gick sedan ut ur sällskapsrummet. Där stod Renesmee och Ellie lös genast upp.

"Hej, vill du gå till vid-behov rummet?" frågade Renesmee glatt när Ellie kom ut.

Roland: Roland gick försiktigt ut från hans sista lekion. Han smög upp till uppehålsrummet.
Utanför stog Renesmee och Ellie.
Han gömde sig bakom en gobeläng.

Simon gick rastlöst runt i slottet, han hade inget att göra. Sir Cadogans ponny hade han hittat i ett porträtt på samma våning som Cadogans, men hade inte skickat något bud eftersom Cadogan ändå skulle hitta den förr eller senare. Simon hade inte alltid varit som han var nu, kaxig och så. Det hade börjat förra året sedan när Malfoy blivit ihop med Leah...
"Sir Simon!" Sa en alltför välkänd stämma.
"Ja, Sir Cadogan?" Suckade Simon och vände sig mot ett porträtt fullt av häxor som stirrade surt på Cadogan.

Ellie vred plötsligt på huvudet när hon tyckte att hon såg något som snabbt flög förbi bakom en gobeläng, men hon bestämde sig för att hon bara hatt inbillat sig. Hon tittade tillbaka på Renesmee och svarade:
"Visst!" Sen började de gå.

"Jag har inte hittat min häst! Assistera mig i denna förödande händelse!" Sa Cadogan bedjande.
"Den är på den här våningen, tror jag. Okej?" Svarade Simon irriterat och skyndade iväg. Cadogan kunde vara helt idiotisk ibland, han skulle hitta sitt djur förr eller senare så varför stressa?
Han gick plötsligt nästan rakt in i någon, eller några. När han tittade upp såg han vilka det var.
Renesmee... och Ellie!

Ellie gick genom slottet med Renesmee. De gick runt ett hörn och utan förvarning krockade de rätt in i en kille....Simon! Ellie blev på en gång så generad så hon kunde slå vad om att hon var så röd i ansiktet att det lös om det.

Renesmee: "Hej, du är Simon... Simon..." Renesmee kunde inte komma på efternamnet.
Renesmee ställde sig bredvid Ellie och stälde i armkrok.
"Vi skulle till vid-behov-rummet, hänger du på?" frågade Renesmee.

Roland: Roland kunde inte dölja det längre.
"Jag följer med" utropade han.