Av hela mitt hjärta.

Tack! ♥
Kapitel 38:
Olivia:

På frukosten kändes det som om det skulle bli en vanlig fredag. Inte lika jobbig som torsdagarna, men jobbig nog i alla fall. När morgonposten kom vände jag blicken uppåt, trots att jag inte förväntat mig det, så såg jag en svart uggla komma ner susande mot mig. Skratch landade nöjt framför mig och sträckte stolt fram sitt högra ben som vanligt när han skulle avlämna brev. Jag log åt hans stolthet och strök honom över fjädrarna innan jag knöt oss brevet som var fastbundet vid hans ben.

Hej Olivia,
Självklart får du fira jul hemma hos Cilla, om du verkligen vill det. Jag och din Pappa hade ändå tänkt åka till Grekland, och du kanske inte skulle ha så stor lust till det. Jag kan tyvärr inte skriva så mycket mer just nu, jag har mycket att göra, men eftersom du ville ha ditt svar så snabbt som möjligt så fixade jag det så snabbt jag kunde. Vi skickar dina julklappar med postorder senare på lovet. Hoppas att du har det bra, och att läxorna inte uppslukar all din tid. Lycka till med Quidditchen.
//Mamma

Jag vek nöjt ihop brevet med ett leénde på läpparna och stoppade det i fickan. Jag skulle berätta för Cilla så fort jag kunde, men när jag kastade en blick på klockan insåg jag att det inte fans tid till att sitta och dra sig längre. Jag måste skynda mig om jag inte ville komma försent till dagens första lektion i Trolldryckskonst.

Jag sprang så snabbt jag kunde och kom i sista minuten. Jag fick en ilsken blick av den kroknästa läraren med flottigt hår som hette Snape. Jag rös till vid blicken han gav mig och sänkte huvudet till boken jag hade slagit upp på sida 349 enligt de korta instruktionerna på tavlan.

Jättebra ♥

Ännu en gång, jätte bra! ♥

Tack! ♥
Kapitel 39:
Cilla:

På förmiddags rasten efter våran lektion i Skötsel av magiska djur sökte Olivia upp mig och berättade den glädjande nyheten om jullovet. Jag kramade om henne och vi gick ut på skolgården för att sätta oss under det vanliga trädet för att fortsätta med vårat ihärdiga pluggande.

Trots att vi försökte koncentrera oss på högen med läxor kunde vi inte låta bli att föra långa och skrattrika samtal om lovet och annat. Det fina vädret bidrog också till att lusten till allt pluggande minskade. Trots att det var lite kyligt och hårt underlag, sken solen ihärdigt och trängde igenom lövverket, som konstigt nog fortfarande satt kvar på grenarna. Vi drog våra halsdukar tätare omkring halsarna, just som skolklockan ringde in oss igen. Jag suckade och slog igen boken om Trollformler som jag hade läst i minuten innan. Jag gav Olivia en beklagade blick innan vi blev tvungen att skiljas åt, jag skulle fortsätta till Örtläran och hon till Skötsel av magiska djur.

Några timmar senare då skoldagen var över, skrev jag ett kort brev till mamma och pappa, som förkunnade att Olivia skulle komma med mig hem med Hogwarts expressen under jullovet. Trots att en helg full av läxläsning och Quidditch träningar stog framför mig, kunde jag inte låta bli att le innan jag somnade.

Så fort jag vaknade på morgonen visste jag att jag hade en jobbig dag framför mig. Jag hade helt rätt. Med både Örtlära, Trollkonsthistoria, Förvandlignskonst och Astronomi läxorna kvar fick vi jobba hela förmiddagen innan vi äntligen var klara.

Tack! ♥
Kapitel 40:
Olivia:

Hela Lördag förmiddag ägnades åt läxläsning tillsammans med Cilla i biblioteket, men sedan efter middagen var det äntligen dags för Quidditchträning för Gryffindorlaget. En vecka senare skulle vi spela våran första match mot Ravenclaw, och jag ville träna så mycket som möjligt.

När hela laget samlats på planen gav Johanna oss instruktioner och de rödklädda spelarna sköt iväg upp i luften. Lagets sökare hade fått i uppgift att hjälpa Johanna genom att kasta klonken så klurigt han kunde mot henne medans hon skulle vakta, medans lagets tre jagare tränade på passningar och jag och den andra Slagmannen tänade på att sjuta iväg tennis bollar mot olika mål.

Efter ett svettigt tränings pass släpade jag fötterna i marken efter mig och försökte att inte stödja på något alls av mina ömma ben. Jag hade känt att denna träning hade varit nödvändig, och att jag hade lärt mig mycket. Trots att det var e hel vecka kvar, kunde jag inte sluta oroa mig för den kommande Quidditchmatchen. Den var så insvettsad i mina tankar att inte ens en varm dusch kunde spola av den. Så insvettsad att jag drömde mardrömmar om den. Redan.

Nästa morgon vaknade jag utvilad klockan tio, men med fortfarande ömmande lämmar. Jag var glad att jag kommit ihåg att stänga av veckarklockan, jag behövde all sömn jag kunde få ut av varenda dag, eftersom vi slet hårdare än någonsin med läxorna. Söndagen var, precis som Lördagen, fylld med pluggande, tills vi tillslut, efter mycket slit kunde gå och lägga oss, nöjda över att ha klarat av ännu en veckas läxberg och hårda Quidditchträningar.

Som vanligt, jätte bra. ♥

Tack! ♥
Kapitel 41:
Cilla:

Nästa morgon vaknade jag av upphetsade mumlanden nerifrån sällskapsrummet, snarare än av min halvdöda veckarklocka, som inte tycktes ge ifrån sig mer än några små hesa tjutanden. Jag suckade och stängde av den innan jag drog på mig min Hogwarts uniform och förberedde mig för en ny dag. Jag gick ner till sällskapsrummet för att se vad alla var så upphetsade över. När jag kom ner såg jag att en grupp blandat med andra- och tredje års elever stog samlade runt anslagstavlan i mitten av sällskapsrummet. Jag knuffade mig förbi för att få se vad det var som alla tittade på, och såg ett stort anslag med klargul bakgrund uppsatt över alla andra anslag om bortappade saker och påminnelser om utflykter till trollkarlsbyn Hogsmeade. Jag läste på papperet och konstaterade förvånat att ikväll skulle det tydligen hållas en duell klubb nere i Stora salen, för alla årskurser. Jag slet blicken från anslaget och började gå ner mot Stora salen för att hinna träffa Olivia innan lektionerna började. Jag mötte henne turligt nog i andra korridoren, där hon väntade på att en trappa skulle bestämma sig om den skulle släppa henne åt höger eller vänster. Innan hon hade sett mig hörde jag henne utbrista:
-Din dumma trappa, jag ska åt höger! Innan hon gav den en hård spark, viket resulterade i att hon fick ruskigt ont i foten. Jag kunde inte få en syl i vädret på ett tag eftersom luften var fylld av hennes osande svordomar där hon hoppade runt på ett ben och gned sin ömma tå medans hon förbannade trappan, som äntligen hade styrt riktningen mot Stora salen. Det kom ett fnissande från tavlorna och Olivia sände dem ilskna blickar när svordomarna upphört. Tillslut frågade jag:
-Olivia, har du sett anslaget om duellklubben som skulle hållas ikväll?
-Ja, det har jag och jag tänkte prata med dig om det. svarade hon.
-Jaha.
Det blev tyst en stund innan hon frågade:
-Nå, vill du gå?
-Ja, svarade jag glatt. Men kom nu, vi måste hinna äta någon frukost innan lektionerna börjar! sa jag och drog med mig hennne in till Stora salen.

Super duper mega bra kapitel,som jag alltid säger.♥