Femte året (Rollspel)

Där inne såg vi..ÅH NEJ. Pansy Parkinson som var helt jättekär i Draco, med alla sina Slytherin-vänner. Åh nej,vad ska jag göra..Jag försökte tänka snabbt, men inte ett ljud kom fram när vi kom in genom dörren.

Shit, jag stannade som fastfrusen vid dörren. Det var Pansy! Jag kastade en hastig blick på Hermione och lade märke tilll att hennes bblick var minst lika orolig som min. '' Vad ska vi göra?'' mimade jag

"Jag vet inte.." viskade jag osäkert tillbaka. Men skadan var redan skedd.
"JASÅ.." Tjöt Pansy, "Vad gör du här med Granger Draco?" Sa hon och blinkade med ögonfransarna.

''Jag har all rätt i världen att vara här med Hermione''. Sa jag. Jag hatade hur hon hade tilltalat hennes namn. Som om det var dåligt på något sätt.

"Jag blev genast varmare om hjärtat." Men dock inte Pansy. Hon såg hel förstörd ut. "Nej, du skämtar?" Inte smutskallen, Draco?"

''Det heter mugglarfödd, och hon är min vän. Kanske lite mer än vän...'' sa jag och sneglade på Hermione

Jag log mot Draco, men var samtidigt väldigt arg på Pansy. "Precis, kom så går vi till nått annat ställe, förslag?" Sa hon och gjorde en grimas åt Pansy och hon och Draco gick ut.

'' Vi kanske tar och börjar med godisbaronen istället.'' sa jag med ett flin. På nått vis var jag lite stolt över att jag just gjorde det jag gjorde

"Haha, visst!" Hon var förvånansvärt glad, det verkade också Draco. Men dom traskade vidare i snön tills dom kom fram till godisbarnonen. Innan dom öppnade dörren kramade jag honom och viskade "Tack".

Min mage pirrade återigen till då hon slöt sina armar runt om mig. Jag log lite sådär fånigt för mig själv, och sen steg vi in t butiken