rollspel femte året.

Angel har lyckats. Hon sitter ensam i vagnen utan en massa personer som snackar och viskar om henne. Angel suckar djupt när hon tänker på Cassandra. Men sedan skakar Angel av sig det.
"Hon klarar sig själv, och du klarar dig själv. Lev med det och gå vidare." Säger hon till sig själv som så många gånger förut, men den här gången tror hon inte på det, inte för en sekund tror hon på den eländiga orden.
Angel behöver visst någon.
När Angel tänker på det kryper hon ihop och hennes taniga kropp skakar.
"Jag behöver någon... och jag kanske precis sjabblade bort den chansen för mina egna själviska påhitt om att jag måste måste vara solo..." viskar hon tyst till sig själv.

Med stela steg gick Cassandra av vagnen och följde efter den stora folkskaran som hade bildats sig utanför Hogwarts.
"Skärp dig, Cassie!", sa hon till sig själv. "Angel förtjänar inte dig!"
Och jag förtjänar inte henne...
Hon skakade av sig tanken. Hon letade rätt på en plats i Stora Salen och väntade på att alla skulle börja sätta sig. Efter en stund kom Harry Potter in och alla började viska. Cassandra tyckte synd om honom. Hon vände blicken mot lärarbordet efter den nya läraren i Försvar mot svartkonster och upptäckte en knubbig tant i rosa rock och en rosa sammetsrosett på huvudet. Cassandra hoppades verkligen inte att det var hon... Nu vände hon ansiktet mot andra änden av bordet där professor Grubbly-Plank satt och drack pumpajuice. Egentligen var Cassandra glad över att det var hon och inte Hagrid som satt där men kände genast ett styng av dåligt samvete. Hon kom sig själv med att leta efter Angel men slutade genast. Hon kollade ner i bordet.

Angel sitter i utkanten av Gryffindor-bordet. Självklart hörnet närmast utgången. När hon tittar mot lärarbordet ser hon en ny lärare med en äcklgt rosa rosett på huvudet och en rock i samma äckliga nyans. Trots sitt intellekt envisas hennes hjärna att jämföra den nya läraren med en Bufo Bufo alltså en padda.
Angel ger inte den nya läraren någon större uppmärksamhet utan granskar Professor Grubbly-Plank. Hagrid är borta och där sitter hans ersättare. Angel börjar leta med blicken efter något, eller någon och hennes grå ögon stannar på Cassandras ryggtavla.
"Hon hatar mig säkert nu..." Tänker Angel och suckar. Hon brukar sucka, men oftast över sin egen situation eller av irritation. Det här var första gången hon suckat över en person...

Känslan att någon iakttog henne förföljde henne hela festen ända tills det var dags att lägga sig. Cassandra var egentligen inte ett dugg trött men la sig ändå ner i sängen och somnade.
Dagen efter gick Cassandra upp klockan 6. Hon klädde på sig och gick ner till Stora Salen. Det var helt tomt förutom en och en annan elev som trött tuggade i sig en macka. Cassandra gjorde det samma och snart började salen fyllas på. Cassandra hade tuggat på sin macka i över två timmar när professor McGonagall kom för att dela ut scheman. Cassandra kastade en snabb blick på schemat. I princip var det dubbeltimme i allting och dagen började med dubbeltimme i trollkonsthistoria. Cassandra suckade. Hon gillade historia, även om det var rätt så tråkigt när Binns pratade på. Men hon skulle få tid att tänka på annat under lektionen. Snabbt samlade hon ihop sina böcker och började gå mot utgången.

Angel somnar men som hon gör varje natt vaknar hon och sover oroligt. Runt halv 8 beslutar hon sig för att hon kan gå upp. Hon går med långsamma steg till Stora Salen och äter knappt något till frukost. Det har varit så länge att hon knappt vill äta... alldeles för länge. När hon tar sitt schema ser hon direkt att hon har den där äckliga rosa läraren i eftermiddag, Försvar mot Svartkonster, dessutom en dubbeltimme med ministerie-paddan. Men nu har hon en dubbeltimme i trollkonsthistoria.
Angel tar sina saker och går raskt iväg till klassrummet.

När klockan närmade sig kvart över nio var alla redan i klassrummet.
"Ja, dåså... Jo, idag ska vi prata om jättarnas krig...", började Binns men Cassandra la sig tillrätta och stirrade ut mot fönster. Hon slutade lyssna på professor Binns och ägnade istället uppmärksamheten till att studera sin fjäderpenna. Det gick låååång tid innan lektionen var slut. Efter det skyndade sig alla ner till fängelsehålorna för att ha trolldryckskonst med professor Snape.
När alla hade satt sig på sina platser med kittlar och ingridienser öppnade professor Snape munnen för att prata:
"Innan vi börjar dagens lektion", sa Snape kallt. "tycker jag att det kan vara lämpligt att påminna er om GET-provet i juni. Då ska ni visa mig vad ni har lärt i trolldryckskonst och jag förväntar mig åtminstonde ett 'acceptabelt' om ni inte vill drabbas av min... onåd"
Cassandra rös. Hon var jättebra på trolldryckskonst men ändå blev hon rädd för Snape.
Efter dubbeltimman i trolldryckskonst var det dags för spådomskonst. Dagen släpade sig fram men till slut var det dags att lägga sig.

Angel rusar mellan lektioner och snart är det dags för paddans lektion. Paddans lektion var inte ens en lektion, man läser i boken. Man läser bara i boken. I nästan 2 timmar läser alltså Angel i en bok. Hon har redan läst den, men självklart läser hon om den nu eftersom hon inte vill ha straff eller onödig uppmärksamhet. När lektionen är slut går vissa och äter middag. Ja, inte Angel. Hon var är inte direkt hungrig. Hon går till sovsalen och sitter och viftar med sitt spö under tiden som hon rabblar formler. Det är tack och lov ofarliga formler som hon rabblar annars skulle väl något exploderat vid det här laget.
"Expulso" säger Angel och pekar på hennes bok som flyger bakåt.
"Accio historiebok" säger hon innan den träffat väggen och hon fångar den skickligt. Hon pekar sedan på sitt finger med staven.
"Diffindo..." viskar hon och känner den välbekanta smärtan infinna sig. "Episkey..." mumlar hon sedan och såret sluter sig, inte ens ett ärr har hon kvar. Det gör fortfarande ont, men det är vad hon ville uppnå med formeln så hon känner sig inte missnöjd.
Hon lägger sig ned och väntar på sömnen som infinner sig ett par timmar senare.
Hon vaknar med ett ryck klockan kvart i 6 och reser sig från sängen.

Cassandra hade känt sig så trött hela dagen. Hon orkade inte äta den fina middagen som stod framdukad och hon orkade inte heller prata med sina vänner, om hon hade några. Hon betraktade några hufflepuffelever som pratade illa om Harry Potter. Det var antagligen den enda sysslan Hogwarts gjorde nu för tiden. Potter hade sagt emot professor Umbridge och det hade genast blivit känt. Om jag bara var lika modig som han, tänkte Cassandra och lutade sig tillbaka. Då skulle jag fråga den där Angel varför hon undvek mig.
Tankarna om Angel hade fortfarande inte lagt sig och av någon anledning saknade hon henne. De hade bara träffats i två timmar och sedan hade Angel gått utan vidare. Cassandra suckade. Hon reste sig från bordet och gick mot sällskapsrummet.

Min mall:
Namn: Joanna Rosendrum
Familj: Bor med sin bror, föräldrar och katt
Utseende: Brunt, lockigt hår och blåa ögon.
Egenskaper: Gillar att prata och är jättebra på att teckna och rita
Elevhem: Ravenclaw

Harkel, välkommen