Rollspel med egna karaktärer

- Ja, det är väll mer där det skilljer sig mellan oss, vi klär oss helt enkelt inte så, det ser konstigt ut, sa jag lätt och Blaise nickade instämmande.
- Konstigt, ja det var allt för snällt ord, sa Blaise och flinandde.

"jag ska bara gå och skriva ett tack till farmor" jag gick upp i sovsalen och plockade fram en fjäderpenna och lite bläck "ok.. hm" ok så hät blev det "tack farmor för mini draken, han heter Zero och är helt underbar, han tycker om att bli kliad på magen och har redan tagit sin första flygtur. skolan är jättefin och jag har världens bästa kompisar här.
många kramar /Robert" jag gick till uggletornet och spände fasm brevet vid en stor uggla som såg ut att orka flyga herla vägen till sverige jag kollade på ugglan när den flög en stund sedan skulle jag precis gå ner igen då Zero kilade upp längs min arm och satte sig på mitt huvud. jag log och gick ner igen

"det är ju ni som klär er konstigt" sa Kaname-pu
"Eller hur, fattar du vad jag höll på att börja skratta när jag såg folk här första gången" sa jag roat
"Jag antar att Jezebel-san stopade dig?" frågade han roat
"Klart han gjorde" sa jag roat "Men jag vande mig, men av någon anledning så kan inte de här människorna vänja sig vid min klädstil" sa jag lätt
"Dåligt av dem! de kan väll bara vänja sig" sa han och jag nickade roat
"Du får inte åka hem! jag behöver någon som förstår min kultur" sa jag till honom
"hade jag kunnat stanna hade jag, men jag behövs hemma i japan" sa han
"Jag vet men skickar de ut dig i kriget lovar jag att den perrsonen blir utkastad från berget" sa jag allvarligt
"Det är nog ingen som skulle våga det Cara-pu" sa han enelt och jag nickade och de andra såg förvånatpå mig
"Säg inte att ni trodde att jag var en ängel ni med?"

- Nej, det har jag alldrig trott Cara, änglar brukar inte kasta kaststjänor på folk, skrattade jag roat till henne.

"Skönt det, jag förstår inte varför mina föräldrar fortfarande tror det" sa jag förvirrat
"Det är för att de jobbar jämt och när de ser dig så är du snäll och om du gör något som du inte ska är det inte ditt fel utan mitt" sa Kaname-pu
"De är så tröga" suckade jag
"Så rukar ni bara sitta här hela kvällarna eller kan man göra andra saker på den här skolan?" undrade Kaname-pu

"jag har viljat göra det ett tag, det låter säkert barnsligt vi kan köra kurragöma, jag vet att det är en mugglarlek men ändå" jag log och kollade på alla

"Ja det vill jag leka" sa jag leende
"Jag med" sa Kaname-pu
"Men ni kan ju massa ninja-grejer" protesterade Draco-san
"Ja och? det är väll inte vårat fel att vi kan gömma oss" skrattade jag roat och såg hoppfullt på dem

"kom igen det blir kul" sa jag till draco

- Visst jag är med, sa jag glatt.

"Jaja sluta tjata" sa han trött
"Så vem räknar?" frågade jag roat
"Jag räknar, jag tänker näligen inte sprina runt och gömma mig" sa Draco-san
"Asså vi måste väll ha några regler, så som vart vi får göma oss?" frågade jag dem