Rollspel från värld till värld

Richard såg på Jack
"vem har henne?" frågade han
"Barbossa" sa Jack som om det skulle säga Richard något. De gick efter honom och han stannade vid en hamn och Jack såg sig omkring
"ditt skepp ligger inte här?" sa Fai
"självklart inte, vi ska skaffa en ny båt" sa Jack
"nu vill jag veta vem Barbosa är?" sa Richard bestämt och såg på Jack

"Piraten som tog mitt skepp!"svarade Jack otåligt och gick fram till en roddbåt som stod vid stranden. Klaus tittade på den, menade Jack allvar?
Utan att säga något följde Klaus med till båten och knuffade ut den, han ställde sig för att vänta på de andra innan han själv hoppade i och satte sig i framändan. Jack satt med sin kompass i handen, men aldrig i livet att Klaus skulle ro. Han må vara den starkaste och snabbaste, men ro var inget för honom.
"Varför jagades du just förresten?"frågade Klaus misstänksamt och Jack tittade upp.
"Jag är inte direkt gillad", sade han och gjorde en gest med händerna. "rakt söderut!"

Richard såg på Jack
"Jag behöver lite mer information om honom, har han Kahlan behöver han dö" sa Richard och Jack såg på honom
"Det låter som en utmärkt plan kamrat" sa Jack och såg på dem
"Jag tänker inte ro" sa Richard och såg på de andra som vägrade, Fai satte sig och lutade sig tillbaka och Jack gav upp och började ro vingligt mot ett skäpp ute i viken och Richard undrade vart de egentligen skulle åka

"Vi tar det här skeppet, så kan vi åka med det till Svarta Pärlan!"sade Jack då de kom fram till skeppet utanför viken. Klaus tittade upp mot båten, han hade aldrig gillat sjön, eller skepp.
"Vem äger det?"frågade han och Jack bara ryckte på axlarna innan han klättrade upp mot däcket. Klaus följde efter honom, men då de kom upp så var de redan omringade av tjugotal män.
"Jack Sparrow", sade en mans röst, Klaus vände sig även mot mannen med det vita lockiga håret. "Rakt i fällan!"
Jack gömde sig bakom Klaus som suckade och såg på mannen.
"Ditt skepp?"frågade han och mannen nickade. "Inte nu längre."
Klaus sprang fram till mannen och kastade honom över bord innan han gjorde samma sak med resten av besättningen.

Richard hade aldrig varit på en båt, om man inte räknar ekorna på sjön hemma. Han klättrade lätt upp och såg Klaus kasta alla över bord och himlade med ögonen. Snacka om att vara dramatisk. De andra kom upp bakom dem
"Mokona gillar båten. Den är fin" sa han och började flyga runt båten och sjunga en sång. Richard följde honom med blicken innan han såg på Jack
"hur tänkte du få båten dit du vill. Vi är inte direkt sjömän" sa Richard
"nu är ni det mina kamrater. Hissa storseglet och sätt kurs mot nordost" sa han och Richard såg på honom
"bara för att du säger det blir vi inte sjömän. Du kan inte göra en kudde av en fjäder bara för att du säger det" sa han tålmodigt och såg på alla rep och funderade sen. Det borde inte vara allt för svårt. Om man drog i repet där och där borde det hissas upp. Han gick fram till repen och lossade dem och såg på de andra
"jag hjälper dig" sa Fai leende och de började dra
"du var ju inte sjöman" sa Jack misstänksamt
"det är jag ite, men jag har hissat saker förut och vari med om liknande problem" sa han och såg sen på seglet
"jaha nu ska vi ut på böljan den blå och hämta mitt skepp" skrattade Jack och gick upp till rodret och började mäta ut en kurs och Richard satte sig i fören och såg på vattnet. Han föredrog land där han alltid kunde fly, här var han fast på havet om han ite ville drunkna medans han simmade

Klaus gick upp till Jack som stod och styrde, han satte sig ner på bänken som fanns längst bak och kastade upp fötterna på staketet bredvid honom.
"Tror ni det finns någon Rom?"frågade Jack allvarligt. Klaus himlade med ögonen, han gillade inte rom.
"Gå och se efter om du vill ha", föreslog Klaus ointresserat. Jack mumlade något och gick ner under däck.
"Han är underlig", konstaterade Klaus och såg på de andra men vände sedan blicken neråt på det ljusblåa havet. Han hade varit på flera skepp förut, men aldrig länge, eftersom han hatade att segla. Det tog för lång tid.

Richard betraktade Jack, han litade inte på honom. Richard tvivlade inte på att han skulle vända sig mot dem utan att blinka om så fallet var skulle Richard tvinga honom att ta honom till Kahlan och sen döda honom. Richard såg på de andra, han var inte säker på vilka han kunde lita på alls. Richard såg ut över havet och önskade han kunde hitta Kahlan snart och åka hem. Han ville få bort Jagang från folket och låta de som valde livet leva. Han ville hitta Kahlan och sen dra sig tillbaka och bara ta det lugnt, de förtjänade det. Han ville ha en familj med barn. Han avbröt sitt tänkande. Enligt Shoota kunde de inte få barn för då skulle det bli en manlig bekännare. Men Kahlan hade redan varit gravid en gång så vem säger att det här barnet också skulle bli en kille? Han tänkte argt på hur folket hade slagit Kahlan och de hade varit tvungna att fly och Nicci sen kom och tog honom till gamla världen. Han slutade tänka och så på Jack som kom upp med en flaska och han var inte säker på att han behövde mer egentligen.

Klaus tittade framåt, ett svart skepp med svarta segel kom emot dem, han såg Jacks ansiktsuttryck då han såg skeppet, Jack tappade till och med sin oöppnade flaska på däcket så att den gick i bitar.
"Upps", sade Jack och pekade sedan på skeppet. "Där är det, mitt skepp!"
"Det är ju...svart", sade Klaus och hoppade upp. Jack blängde på honom. "Vad? Det är ju inte en skönhet direkt."
"Är det visst!"envisades Jack och Klaus suckade.
"Så det ska vi ta över?"sade han och Jack nickade ivrigt.
"Om inte de dödar oss först", sade Jack då svarta pärlan kom emot dem i sakta gungande fart. "Inga kanoner, det kan förstöra skeppet."

Richard gick fram till de andra och kände en konstig kraft, han visste inte vad de var men de hade med magi att göra. Skeppen hamnade sida vid sida och männen på den andra sidan gjorde sig berörda för att entra skeppet. Richard drog sitt svärd och när den första mannen kom svingande över högg Richard honom och han föll ner i vattnet och han tog repet och såg sig omkring innan han åkte över till det svarta skeppet och besättningen kom mot honom, men de var inte organiserade och Richard högg lätt igenom dem och var snart framme vid en man han antog var Barbosa
"jag kan inte dö, pojk" sa han vasst och Richard log
"ojo med det här svärdet kan du det" sa han och la det mot halsen och Barbosa spärrade upp ögonen "nu vill jag veta vart Kahlan är?" sa han allvarligt
"vi har ingen Kahlan, den enda vi har är Elizabeth" sa han och Richard vände sig mot Jack
"opps, jag kan ha växlat ihop namnen" sa han och gick mot Barbosa och Richard såg argt på honom och först ville han mörda honom, men sökaren mördade inte för sin egen skull. Han såg på de andra
"jag är klar här" sa han kallt

"Jag sade ju att vi inte skulle lita på pirater!"utbrast Klaus och gick fram till Richard. "Vi åker härifrån."
Han såg på Jack, som hade blivit omringad av de andra piraterna.
"Rätt åt dig Sparrow!"ropade Klaus hånfullt och vände sig mot Richard. "Vi åker!"