Annies & Carls första år på Hogwarts [SV]

YES! *längtar*
Öh... vart ska du/var är du? Av ren nyfikenhet bara...

Längtar

Hemma igen, vi skulle åka och handla och lämna bort kläder och sånt som inte passar längre
Kommer mer senast klockan åtta! (troligen tidigare)

Ska bli kul att läsa nästa kapitel!!!

Nu kommer kapitel sju!

Kapitel 7 - Annies Synvinkel

”Det här ska bli så spännande!” sa jag ivrigt.
”Ja, håller med.” sa Carl och log.
Vi gick ut och kollade oss förvirrat omkring.
”Vet du vart vi ska?” frågade Carl.
”Näää…” sa jag.
”FÖRSTAÅRSELEVER HIT! ALLA FÖRSTAÅRINGAR, HIT! VAR INTE BLYGA!” ropade en GIGANTISK kvinna med långt brunt hår i flätor ända ned till midjan, blå ögon, en stor kappa med en massa fickor och stora kängor, men hon såg faktiskt väldigt snäll ut.
”Dit!” sa jag och tog Carls hand och rusade fram dit.
”Sätt er i en båt, två, tre eller fyra, ni behöver inte göra någonting förutom att lugnt sitta i båtarna, de åker av sig själva.” sa den gigantiska kvinnan ”Jag är förresten Clementine Hagrid, jag är skogsvaktare och er lärare i Skötsel och vård av magiska djur , seså, rappa på!”
Jag och Carl satte oss i en båt och den började åka.
Ingen av oss pratade, det var ganska tyst i vår båt, till skillnad från i dom andra båtarna, där alla skrattade och pratade och var högljudda.
Carl harklade sig, han verkade vara lite nervös, men det var rätt gulligt, jag försökte hålla mig för att inte börja fnissa.
Vi var över sjön och uppe på land och stod och beundrade det majestätiska slottet som vi skulle bo i, en lång tid framöver.
”Det är så vackert!” sa jag.
”Aa…” sa Carl och nickade.
När alla var uppe ur sina båtar sa Clementine ”Efter mig!” och började gå med sina bautastora steg.
Vi gick efter henne och snart var vi framför portarna, de öppnades och vi gick in men sen stannade vi framför en dörr.
”Professor Green.” sa Clementine och nickade som en hälsning.
”Åh, hej Clementine.” sa Professor Green och log mot henne.
”Välkommen! Till Hogwarts skola för häxkonster och trolldom, jag heter Timothy Green och jag är eran rektor, om ni går och ställer er där så kommer ni så småning om bli uppropade och när ni hör ert namn så kommer ni till pallen och blir sorterade i elevhemmen Gryffindor, för dom djärva, Slytherin, för dom listiga, Hufflepuff, för dom lojala eller Ravenclaw, för dom kloka.” sa Professor Green.
Vi gick in i stora salen och Professor Green började rabbla upp namnen, det började bli lite långtråkigt, jag suckade, men då sa Professor Green ”Annie Jones.”
”Lycka till!” viskade Carl.
Jag log mot honom som svar.
Jag satte mig på stolen och Green satte hatten på mitt huvud.
”Hmmm…” sa en röst.
Jag hoppade till, vem var det som pratade med mig?
”Bara lugn, det är jag, sorteringshatten.” sa hatten.
Jag nickade.
”Du är väldigt lojal ser jag, och en riktig kämpe, du skulle passa perfekt i…” sa hatten och tog en paus, sen ropade den ”HUFFLEPUFF!”
Hufflepuffbordet jublade och applåderade, jag log brett, Green tog av mig hatten och jag hoppade till Hufflepuffbordet och satte mig där.
”Grattis!” hörde jag från många håll.
”Tack!” sa jag.
”Carl Thompson.” sa hatten.
Jag hoppades att han hamnade i Hufflepuff han med, för han verkade vara ganska schysst, men han kanske skulle hamna i Ravenclaw, han verkade gilla skolan och läste ju hela vägen till Hogwarts.
Carl gick fram och Green satte på honom hatten.
Den tänkte lite först, men sen sa den ”HUFFLEPUFF!”
Jag applåderade och log och vinkade till Carl.
Han kom fram och satte sig ”Grattis!” sa jag.
”Tack.” sa han.
Det var bara några elever kvar att sorteras in i elevhem och det gick ganska fort, plötsligt var alla sorterade i elevhem och Green stod och pratade.
”Jag har bara lite information, sen ska ni få äta, den förbjudna skogen, är såklart, förbjuden, nu är det bara att hugga in!”
Mat i massor trollades fram!
”Det här har husalferna fixat, dom jobbar i skolköket, och vårat sällskapsrum är nära skolköket.” sa en tjej som hette Nina och var prefekt.
Det fanns alla möjliga sorters maträtter, drycker och desserter och allt var så gott! Skolan var så fin! Alla var så snälla! Allt var som i en dröm!
Jag åt och åt och åt tills jag var proppmätt.
När alla var mätta och hade ätit färdigt sa Nina ”Ska vi gå då?”
Vi nickade.
Vi gick till sällskapsrummet, förbi skolköket, där i det lilla runda fönstret på dörren stod en husalf och vinkade, jag fnissade och vinkade tillbaka, sen kom vi till det som tydligen var ingången till sällskapsrummet, där var en tavla som pratade och kunde röra på sig!
”Lösenord?” sa tavlan.
”Kokospiruett.” sa Nina.
Tavlan flyttade på sig och nu kunde man se sällskapsrummet.
”Wow…” viskade jag.
Vi gick in i det, det hade gula tapeter, en svart, mjuk heltäckningsmatta, lite bord här och var, schackbräden, lite andra spel, soffor, en stor brasa, en av väggarna täcktes av tavlor på kända hufflepuffare, och så fanns det en dörr som ledde till skolköket också, det var väldigt stort, men ändå jättemysigt, här skulle jag kunna tänka mig att tillbringa många roliga kvällar med Carl och alla andra hufflepuffare.
”Seså, ni kommer få en massa tid för att vara här i sällskapsrummet sen, men nu ska vi sova, upp till sovsalarna, där är flickornas, och där pojkarnas.” sa Nina.
”Hejdå, ses imorgon.” sa jag till Carl.
”Hejdå.” sa han.
I sovsalarna fanns det enorma himmelssängar till var och en av oss, våran packning var också där.
Jag la mig ned i sängen, den var jättemjuk och skön och jag det tog inte lång tid att somna.

Bra/Dåligt? Mer?

bra )) mer

Tack! Kommer kanske mer ikväll, men annars kommer det imorgon!

Fortsätt det är jätte bra.

Tack så mycket!

Jättebra!