Kimberly Potter

Mer!

Så bra!

Underbart!

Förlåt att det tar så länge, försöker skriva så snabbt jag kan. Ännu till så är jag sjuk nu så är typ helt "borta" om ni fattar.
Fast skriver riktigt snart lovar! tack för er uppmuntran!

Alltså, jag älskar det här! Det känns som att nothing makes sense och samtidigt är det helt otroligt!

Förlåt att det dröjde men här kommer kapitel två i alla fall! Det blev lite kortare, tyvärr och kanske inte precis lika bra som de andra...

Kapitel 2

Morgonen då de skulle till Diagongränden kände sig Kim inte alls bra. Hennes huvud höll på att explodera som det dunkade och hennes näsa var täppt. Febern låg på 38,7 grader och hon fick faktiskt, som tur enligt henne, stanna hemma från deras färd. Hon skulle till och med missa familje-qudditch dagen om hon hade feber då de kom hem igen.
Slött gick hon ner till bottenvåningen på förmiddagen, de andra hade åkt för flera timmar sedan så hon var helt och hållet ensam, som tur. Fast hon hade ju ljugit, de flesta visste inte att man kunde lägga termometern mot lampan så att den direkt steg. Hon hade förstås gjort det, endast för att Sirius var ett sådant SVIN! Hon längtade tillbaka till Hogwarts, värmen, vänskapen, kärleken?!
Med ens somnade hon på soffan i vardagsrummet.

Tåget, rött, ångande och välkomnande. Kimberly log brett efter att ha sprungit igenom portalen. Remus var inte långt efter henne, han skuffade hennes kärra framför honom på samma gång som han sökte efter familjen Potter och Weasley.
Kimberly var nöjd, för första gången på ett och halvt år. Remus och Tonks hade inte bråkat på en vecka, Sirius hade skickat en uggla till henne och bad om förlåtelse. Inte för att hon riktigt hade förlåtit honom än, men det var definitivt en förbättring.
”Remus.”sade Harry Potter och skakade hand med mannen. Hans hår var kortare än förra gången Kimberly hade sett honom, blixtärret såg man endast smått konturerna av nu för tiden och hans glasögon var skinande rena för en gångs skull.
”Då bär det av igen då.”sade Lily som hade kommit fram till Kim och gett henne en snabb kram. Kim nickade, äntligen. ”Sirius pratar endast om dig nu för tiden.” tillade hon i Kims öra och fnittrade sedan mot den svarthårige pojken. Hans hår var kort, orstyrigt och perfekt. Precis som vanligt, i ansiktet var det fastklistrat ett självbelåtet leende och hans ögon var lika mörka som de hade varit förrän sommarlovet. Han hade blivit en aning längre och smått fjun hade börjat växa på hakan, han började bli en man.
”Hej Kim.”sade James glatt och puffade till henne i armen. ”Tack och lov att du äntligen är här, Sirius kan inte hålla käft om dig.” han himlade med ögonen innan han sprang iväg till några av sina kompisar längre bort på perrongen.
”Ni borde säkert gå ombord.”konstaterade Hermione medan hon rättade till Hugos och Roses kläder. Hugo försökte streta emot så mycket han kunde, medan Kim skrattade åt dem. Sedan släpade allihop upp sina stora tunga koffertar i en av vagnarna. De hade inte svårt att hitta en tom kupé eftersom tåget inte skulle gå förrän om femton minuter. Men Kim tyckte ändå att det var skönt att slå sig ner på de välbekanta bänkarna efter att ha ansträngt sig att få upp kofferten på hyllan.
”Näst sista året för dig.”sade Lily sorgset, Kim nickade. Men sådant var ju livet. ”Hur var ditt G.E.T betyg?”
Kim fumlade med ett papper som hon hade i sin högra jeans-ficka. Hon skulle snart få se sina vänner igen, de tre andra Gryffindor eleverna Chloe, Miley och Bonnie. Hennes bästa vänner efter Lily.
Kimberly gav Lily sitt betyg. Direkt ögnade hon igenom det och hennes ögon blev allt större och större desto lägre ner hon kom.
”Du har ju inget underkänt!”sade hon glatt och kastade tillbaka lappen. ”Jag kan inte förstå att du faktiskt fick Utomordentligt i trolldryckskonst, spådomskonst, försvar mot svartkonster och vad var det till?”
”Förvandlingskonst. Men de är ju lätta ämnen.”sade Kim och flinade åt Lily som faktiskt såg en aning chockerad ut.
”Visst är de det.”sade en mörk röst till höger om henne. Kimberly stelnade till, den rösten kände hon igen. Scorpius Malfoy, att han vågade komma med sitt feta tryne in i deras kupé och slå sig ner bredvid Lily på det där sättet!
”Stick Malfoy.”fräste Lily och knuffade till honom men han rörde sig inte ur fläcken. Han var precis som sin far. Kim ryste till.
”Inte förrän jag får en kyss.”sade han och Kimberly gav honom en mördande blick. ”Skit i det då.”
Sedan var han direkt försvunnen, med sina anhängare dundrandes av skratt efter sig. Kimberly hatade honom, mer än Sirius för tillfället.
Kimberly nickade, allting var som vanligt. Det var hon nöjd över, men hennes uppgift det här året var i alla fall inte att försöka få bra i ämnena som hon hade valt att studera. Det var snarare att försöka få allting bra med Sirius igen.
Ett högt tjut hördes, ett knyck som hon aldrig var beredd på och sedan började tåget röra på sig. Folket på perrongen vinkade av dem ända tills de hade svängt av vid en krök.
Hon var äntligen på väg hem.

Awesome!

M
ME
MER
MER!
MER
ME
M

Otroligt bra. ♥

Meer!