Rollspel - Barnens tid på Hogwarts

Han kliade Flash under hakan återigen och log blekt mot Roxanne. "Jag försöker vara vänlig mot honom, det är bara han som är en envis..." Han avslutade inte meningen, utan ryckte bara på axlarna. Är du ensam, Scorpius?, frågade han sig själv. Ja, han var kanske lite ensam.
"Vilket elevhem tror du att du kommer bli sorterad in i, Weasley?", frågade han Hugo bara för att rikta bort uppmärksamheten från sig själv. "Gryffindor eller?"

(Jag är gärna James, men vad har hänt ännu? )

"Jo, antagligen så blir det väl det. Men man vet ju aldrig!", svara Hugo. "Du då, Malfoy?", frågade Hugo artigt. Han märkte att Malfoy inte gillade för "privata" frågor.

- Bra, vänlighet är det ända som krävs för att få vänner, sa jag och log mot honom.
- Föresten jag har mörkerpulver i fickorna, ska vi ut och skrämma några i tåget, sa jag glatt och såg spänt på honom.

Ida Weasley Det enda som hänt är att Hogwarts Expressen har börjat att rulla. Men hur gammal är James då?

"Jag blev sorterad in i Slytherin förra året", svarade han Weasley innan han såg på Roxanne igen. Han ryckte på axlarna. "Jaa...", sa han dröjande. "Varför inte?"

(Jag måste logga ut nu, hörs i morgon! Min syster nyanstreet kommer inte heller att vara inne. )

(Alltså jag vet inte , han är väl typ 14? )

Vi säger det då.

Eller ska jag kolla? o.o
På wiki står det att han är minst ett år äldre en Albus, så jag vet inte.

- Vad kul, sa jag och hoppade upp och gav lite mörkerpulver till honom.
Jag skulle verkligen få honom på bättre humör, det har jag bestämt, tänkte jag glatt medans vi gick ut genom korridoren.
Korridoren var fullproppad med elever.
- Ska vi kasta ut pulvret och sen en stinkbomb?, sa jag glatt, vänd mot honom med ett busigt flin.

jag hörde några elever röra på sig i korridoren men orkade inte kolla vad de höll på med. jag ville verkligen ta vad Vicy hade tänkt. jag såg på landspet utanför och log, jag älskade att åka det här tåget. jag såg på min spegelbild och ändrade håret till axllångt och blått. jag var glad över att jag ärvt den gåvan efter min mor. jag tog upp en bild och sågå mina föräldrar som log och vinkade åt mig. jag önskade att jag verkligen hade fått träffa dem