Harrys död

Yep. Tänkte publicera en novell/berättelse som utspelar sig år 2040 i två-tre (efter en del frenetiskt skrivande kan ni räkna med att det blir fler...) delar. So here we go.

OBS! BERÄTTELSEN INNEHÅLLER SPOILERS FRÅN HARRY POTTER OCH DÖDSRELIKERNA.

Lämna gärna lite konstruktiv kritik efter dig!

Skriven av: Maria aka. Saqura. Strängt copyright, jag har skrivit vartenda ord själv!
Rating: PG-13 (Kan uppfattas som skrämmande för barn under 13, men det är dock individuellt.)
Genre: Science Fiction, fantasy
Antal delar hittills: 5
Beskrivning: Harry Potter har haft många nära döden-upplevelser, men blir detta den sista? Den enormt kända trollkarlen är nu 60 år gammal, har 30-åriga barn och lever ett fridfullt och stilla liv i Hogsmeade år 2040. Men fridfulla perioder har alltid sina slut. Nu händer det som ingen trodde var möjligt: en varelse mäktigare, starkare och äldre än någon annan uppstår - en varelse som är tusentals gånger farligare är Lord Voldemort.

DEL 1.
Flickan sträckte fram en darrande och benig hand mot mig. Hon rörde sig långsamt, som om hon var rädd att jag skulle springa iväg. Jag såg en blandning av skräck, nyfikenhet och chock i hennes nästan klotrunda bruna ögon. Munnen var en aning öppen och jag fick syn på en rad mjölktänder. Hon kunde inte vara mer än fem eller sex år gammal. Det här är fel, tänkte jag. Mycket fel. En flicka så här ung skulle inte behöva uppleva det som snart skulle inträffa. Hon skulle inte behöva se det, inte höra det. Hon skulle inte ens behöva veta om det. Därför plågade det mig att jag inte kunde varna henne. Spring! ville jag skrika åt henne. Spring långt härifrån! Spring hem till din mormor, Annabelle! Men jag kunde inte tala. De hade ordnat med det.

Jag fann min blick åter igen söka sig till armbandet hon hade runt sin smala handled. Det var av brunt läder. Inbrända snirkliga skyddssymboler slingrade sig mystisk fram runt hela läderbrettet. Mitt bland alla symboler, snirklar och snurror såg jag hennes namn skrivet med en mycket, mycket vacker och gammalmodig handstil. Med tanke på skyddssymbolerna som tryckte sig så nära namnet det gick var jag övertygad om att det var Annabelles mormor som gjort det åt henne. Hennes avskyvärda mamma kunde omöjligt ha skapat ett så jämnt och felfritt konstverk med sina alltid stressade och klumpiga händer.
Nu hade flickans hand nått mitt iskalla skinn. Ytterst försiktigt lade hon fingertopparna på min kind och lät sedan handen följa mitt käkben ned till mitt långa, mörka skägg. Hela tiden betraktade hon mig likadant som förut. Mina ögon förmådde sig inte att möta hennes igen, så jag granskade den vita klänning med blombroderier hennes mamma hade satt på henne. Jag visste att hennes mormor avskydde den som pesten. Hon ville dra med Annabelle ut i naturen för att lära henne om träd och om skyddande respektive farliga växter, hon ville lära henne att känna igen en koltrasts olika läten, hon ville visa henne djuren som obekymrat vandrat omkring i den numera livsfarliga skogen. Inte minst ville hon visa hur fridfull skogen var. Nej, hade varit. Hade varit…
”En mugglare?” Rösten var skarp och så pass hög att Annabelle fick sina runda ögon likna kulor och hastigt snurrade runt.
”Sir?” viskade hon förskräckt när hon fick syn på Ceasar. Han skrattade bistert. Hans röst var förträffande lik ett förtrollat lejons; hes och omänskligt dov och djup.
”En ynklig mugglare?” hånlog Ceasar. Jag slöt ögonen.
”Titta på mig när jag pratar med dig!” vrålade han. En kraftig vind svepte förbi mig och Annabelle, som landade pladask på baken. Ceasar skrattade igen. Hans mörklila öga riktades mot Annabelle.
”Stackars flicka. Jag visste inte att du var så mån om att få henne dödad.” Jag stirrade trotsigt in i hans tvåfärgade ögon. Det ena var snövitt och det andra hade antagit en hemsk lila färg när han hade anslutit sig till den Namnlöse.
”Nåja”, sade Ceasar och viftade med handen, ”Idag ska det ske lite förändringar på denna jord.” Som om det inte redan har gjort det, tänkte jag bittert.
”För det första ska den Ende och Mäktigaste inta kroppslig form och för det andra ska du få uppleva smärta och… ännu mera smärta.” Han skrattade högt åt sig själv och drog fram en trollstav från den långa becksvarta kåpan han bar. Han trummade med den i sin hand.
”Den här trollstaven är alldeles nytillverkad. 14½ tum mahogny, viliehår som kärna. Den ska överlämnas till den Namnlöse. En trollstav behöver inte välja honom, förstår du. Han är nämligen mäktigare än trollstavar, så han kan välja vilken han vill alldeles själv och…” Han tystnade när en kvinna med svarta lockar och stora mörka ögon kom fram till honom.

Låter spännande!

Låter spännande!
1 tips bara: gör gärna lite kortare kapitel för:
1 det år så jobbigt ätt läsa lång kapitel tycker jag.2 det blir mer spänande då för då tängker man: ää vad händer sen eller något liknande

Så bra, kan bli riktigt kul! Längden är perfekt imho, älskar långa, välskrivna delar

Bra! Liiite för långt inlägg bara,blir lite jobbigt att läsa

Tack! Nästa del blir lite kortare. Dock inte så mycket, eftersom det finns folk som gillar långa.

Jag tycker att detta var....AWESOME! Sååå bra! Du skriver jättebra!
meeer när du har tiid

Detta kanske inte är en novell jag kommer fortsätta läsa (kanske titta in på då och då), men du skriver fint och jag tycker inläggets längd var helt perfekt! Om det är någon novell som man gillar blir man väl bara glad om man får ett långt inlägg till det?
"Långa" inlägg har sina fördelar. Man kan skriva mycket mer detaljerat, göra upp en tydlig bild för läsarna, vilket jag tycker du lyckats bra med. Om det skulle bli kortare så skulle man visserligen få med allt man får i ett långt inlägg, men allt skulle hända så plötsligt och det skulle gå för fort fram.

Så, med det här långa föredraget måste jag ju komma någon vart: Jag tycker att du ska fortsätta som du gör. Vad du skriver är bra och längden tycker jag är passande för en seriös, välskriven novell.
Jag hoppas jag får se mer av dig.

AnMel

p.s. själv har jag en novell - vars länk finns nedan - och där skriver jag långa inlägg. Mer än en A4-sida i textstorlek 12 varje gång (skriven i word)

den var såååå braaaa!!! du skriver jätte bra!!!!!!

MEEER!