Julkalender 2017 |Bara Ord|

Hej alla mugglisar! Detta är ett projekt jag har velat göra länge så nu gör jag det. Som ni såg i titlen är detta en julkalender under 2017. Jag vill inte avslöja för mycket sä det mesta av handligen kommer ni få läsa

Iallafall handlar det om en tjej som går på hogwarts och det är hennes dagbok ni kommer läsa. Jag vet att det kanske låter flummigt och att andra har gjort det men jag hoppas ni kan och vill läsa denna!

Eftersom det är en julkalender kommer det komma ett kapitel varje dag från 1 till 24 december.

Namn:Bara ord
Rating:G
Antal publicerade kapitel: 0

Taggar:
Hedwig06
Elzyii
Lilypotter123
minloo
Idiz
Trezzan
Annabeth the Chaser

Förlåt om jag taggade någon som inte vill bli taggad, tog bara några!

Jag läser

Låter super *bevakar*

Verkar jättebra!! *bevakar*

Bevakar! Ska bli spännande

JAG BEVAKAR SJÄLVKLART! Vilken grym ide!!

Hej, förlåt för att jag knte lagt upp första delen idag. Jag har inte haft tillgång till internet under hela dan och nu skriver jag detta från min mobil. Första kapitlet finns på min dator och jag lovar att lägga upp det så fort jag har chansen! Förlåt igen❤️

//Emma

Har fått tillgång till internet nu och min dator så här kommer kapitlet, jag vet att den är lite sen men hoppas det är ok ändå♥

Kapitel 1:
Fredag

Första december, en dag av förhoppningar. Kanske till och med glädje. Fast glädjen varade inte länge för mig. Jag tror faktiskt att det var länge sedan jag kände glädje alls. Alltså riktig glädje. Inte sån som man känner när det råkar hända något bra. Riktig glädje är en känsla som sitter kvar i kroppen länge. Och en sån känsla kan jag inte ens minnas att jag har haft.

Mina rumskamrater har inte ens vaknat. I alla fall inte när jag lämnade dem på morgonen för att äta frukost. Då låg dem där som sovande fågelungar, helt oberörda av det faktum att vår lektion skulle börja om mindre än en timme. 47 minuter för att vara exat. Jag gillar att vara exat. Har aldrig fattat grejen med att avrunda saker. Om jag frågar vad klockan är vill jag ju veta exat vad klockan är, inte vad den var för tre minuter sedan. Då hade jag sagt det.

Troligtvis är mitt sätt att tänka, ifrågasätta och fundera som får personer att sätta sig i andra änden av klassrummet för att slippa prata eller jobba med mig. Jag har aldrig riktigt brytt mig om det, jag vill ju inte jobba med dem heller. Men jag bryr mig om viskningarna. Dem där viskningarna som flyger runt i korridoren och skriks ut i matsalen så fort jag gör något som andra människor inte hade gjort. I alla fall inte när andra var där.

Det var min mamma som bad mig göra det här, skriva ner det som händer i en bok alltså. Jag fattar det inte, hon vet redan vad som händer med mig. Det har lärarna varit flitiga med att berätta för henne. Dem har berättat om viskningarna, om ropen i matsalen och om hur jag, trots allt detta lyckats hålla mig på toppbetyg. U i alla ämnen. Det är inte svårt egentligen. Jag hade tur att jag var smart redan som 12:åring. Jag fattade ju att dem nya ämnena var till för att vi skulle lära oss nya saker som vi själva ville lära oss. Och trots det hade jag bara valt dem ämnen som jag visste att jag kunde få bra betyg i. Spådomskonst var den första som rök från listan, strax där efter var det skötsel och vård av magiska djur, jag hade sett dem äldre eleverna ha det. Dem ämnena var inte något som stod högt uppe på min önskelista.

Apropå önskelistor måste jag börja skriva en snart och skicka till mamma så hon slipper oroa sig för att jag ”mår för dåligt för presenter” som hon själv brukar säga.

Super!

Hej igen och god morgon (eller ja det beror ju på när ni ser detta) eftersom jag var så sen med förra kapitlet så tänkte jag vara tidig med denna så here you go:

Kapitel 2
Lördag

Julstämningen har börjat märkas här på hogwarts. Evelyn Baker och Amelie Hall har redan smitit till Hogsmeade tre gånger för att köpa julklappar.

Ingen snö har kommit än, jag hoppas den kommer snart. Det blir inte en riktig jul utan snö. Inte för att jag bryr mig, så mycket. Men jag gillar snö, det lugnande. Jag gillar speciellt när ingen har trampat i snö och den ligger där som ett vitt täcke.

Idag kallade Connor Wright mig för smutskalle, jag stod i korridoren och väntade på att talmagin lektionen skulle börja. Han gick rakt in i mig. Precis som om jag inte var där. Sen sa han att jag skulle flytta på mig. Fast han har ju rätt. Jag är en smutskalle, en jobbig sådan också.

Jag skrattade idag. Det är jag stolt över. Att jag fortfarande kan känna känslor på ett sådant sätt. Det var Evelyn jag skrattade åt. Kanske låter taskigt men jag skrattade i alla fall. Hon försökte sätta sig bredvid Connor under förvandlingskonsten. Hon satte sig på stolen och trodde hon kommit undan med det, att han tyckte det var okej att hon satt där. Men det tyckte han inte. Han stirrade på henne tills hon frågad vad det var. Han sa att ”Vem hade gett henne tillåtelse att sätta sig där?” Sen bröt skrattet ut. Jag skrattade också. Det var jag stolt över. Det var inget långt skratt. Inte ens en sekund. Men jag skrattade. Fast vad gör det om hundra år egentligen? Det är ju inte som om det kommer stå i historieböckerna om hur Penelope Collins, kanske den mest ointressanta personen på hela hogwarts skrattade?

Jag har bestämt mig nu, jag skriver bara fram till julafton. Det kanske blir som en julkalender. Ett dagboksinlägg varje dag hela december. Men vem skulle vilja läsa det? Jag menar om till och med jag tycker att mitt liv är tråkigt så kommer det ju inte vara någon annan som tycker annorlunda.

Jag måste bli bättre på att skriva, det blir så kort annars.

Jag gillar förresten inte ordet dagbok, det får det att låta som om jag är en tioåring och skriver om hur jag tycker killarna i klassen är söta. Det tycker jag inte. Att dem är söta alltså. Jag tycker inte någon är söt, förutom möjligtvis Peggy, men hon är min syster så det är inte samma sak.

Åh va grymt att logga in och äntligen få läsa!!! Fangirlar massor här!!

Gud alltså. Det här är magi. Trots att kapitlen är korta så får du med så sjukt mycket beskrivningar och ger dessutom allt en spännande tutch. Jag älskar det. Blir så nyfiken på vem den här tjejen är. Jag känner sånt medlidande för henne! Shiet va Connor påminner mig om Draco. Jag vet inte varför... men dem påminner om varandra. Kan verkligen se Draco göra precis dem där sakerna. Älskar hur du verkligen lyfter fram att mobbning på Hogwarts finns. Jag längtar så tills imorgon efter nästa kapitel! Och det här är säkert totalt osammanhängande, men jag är typ i extas!!! SKITBRA!!!