TVD - Emily Smith

Hej!
Fick sån lust att skriva en TVD ff, så here I am

Det kommer inte innehålla så mycket våld som i TVD utan handla mer om skola, kärlek oså. Men lite våld blir det säkert.
Så iaf 13+ eller så på FF:en.
Man får ju avgöra själv



Det handlar då om Emily Smith, som går andra året på high school och har nyss flyttat till Mystic Falls där hon träffar Stefan Salvatore som hon faller för.
Men det finns mer än ett problem.
Och hon är inte ens medveten om hälften..


Och detta utspelar sig inte efter handlingen i TVD, alltså är inte alla saker som händer i TVD med i FF:en.
Men det är samma personer, och jaa..
Ni kommer förstå xD

Så, hoppas att ni kommer att gilla det, här kommer första kapitlet!


____________________________________________

Kapitel 1

-

-RIIIIIIIING-
Väckarklockans gälla alarm tjuter genom rummet. Och mina stackars öron..
Om jag bara kunde sova en liteeen stund till..
Jag slår ut armen och försöker smälla till snoozeknappen men det slutar med att jag välter till den så att klockan landar på trägolvet med ett kras.
*Varför lyckas alltid alla i filmerna..?*
Jag drog motvilligt täcket åt sidan och satte ner benen på det kyliga golvet.
Hösten hade verkligen tagit fart.
Jag saknade sommaren. Och Seattle. Alla mina kompisar. Och min pappa..

Han hade dött i en brand förra året.
Det fanns för många minnen där, så det var därför vi flyttade till Mystic Falls.
Jag drogs in i tankarna och dagdrömmarna.
Jag tänkte på hur pappa alltid brukade köpa bullar åt oss på lördagsmorgonar.
Hur han lagade den godaste lasagnen jag visste.

Det knackade på min dörr och jag väcktes ur mina minnen.
”Vad är det?”
Jag reste mig upp och plockade upp den trasiga klockan och även några plastbitar som lossnat från displayen.
Mamma öppnade dörren och klev in.
”Hej, gumman. Känner du dig redo?”
Jag tvekade och nickade sedan.
Jag behövde vara redo.
Jag kunde inte skippa första skoldagen.
Jag skulle ta mig genom detta.

Mamma log.
”Det finns frukost där nere när du är klar.”
Jag log tacksamt och öppnad garderoben och drog ut ett par jeans och en tröja.
Mamma stängde dörren och jag bytte om.
Jag gick fram till skrivbordet och kollade in i spegeln som hängde ovanför.
Jag drog ett djupt andetag och log prövande mot mig själv.

Jag sminkade snabbt mig och gick sedan ner till köket och satte mig vid köksbordet och tryckte motvilligt i mig en macka innan jag gick ut till hallen och tog på min jacka och mina skor och gick ut och stängde dörren efter mig.
Det gick redan förbi massa ungdomar och jag försökte bara smälta in i massan.
Folk pressade sig förbi och jag försökte att hålla mig undan.
Mitt hår blåste i vinden och den rödbruna färgen smälte in bland höstlöven som föll från träden.
Hösten hade kommit tidigt.

Det knastrade under mina skor när jag gick in på skolgården.
Jag gick in genom den öppna entrén till skolan och log lite.
Okej, bara se normal ut.
Jag kollade bakåt för att se dörrarna till några klassrum.
Jag stötte emot något och snubblade till.
Jag vände mig om när jag kände en hand på min arm.
”Förlåt, hur gick det?”
Jag kollade upp och min blick fastnade helt.
Shit. Snygg kille..
”Nej, det var mitt fel, det gick bra.” Jag log.
”Jag heter Emily” sa jag.
”Stefan.” han log.

En tjej ropade bakom mig.
”Stefan? Kommer du?”
Han nickade åt henne.
”Vi ses.”
Jag nickade tillbaka och vände mig om efter honom.
Han kysste tjejen mjukt.
Hon var söt.
”Kom, Elena.” sa han och log innan dom gick iväg.

Jag gick mot mitt klassrum och knackade på dörren.
En medelålders manlig lärare öppnade.
”Du måste vara Emily?”
Jag nickade och han släppte in mig.
”Du kan sätta dig bredvid Caroline” sa han och pekade på en bänk.
Jag satte mig.
”Hej, välkommen!” viskade hon.
”Hej, tack.” sa jag och log.
Vi fortsatte att småprata lite under lektionen men min blick drogs till Stefan som satt längst bak. Bredvid Elena..

Aldrig sett TVD mheennn endå aså skitbraa

Jättebra!

♥ ♥

Här kommer kapitel 2, som jag nu har jobbat på i 2 dagar..
Och det är LÅÅÅÅÅÅÅNGT!!

-

Kapitel 2

-
Jag kollade upp på den vita tickande plastklockan ovanför dörren.
1 minut kvar innan vi slutade.
Jag skrev ner små krumelurer och tal i min tomma mattebok.
Jag vände på huvudet och kollade på Stefan.
Det var som om jag på något sätt drogs till honom.
Jag kunde aldrig hejda min blick från att sökas till hans plats.
Och jag hade bara varit här i en enda liten dag..
Han höjde ansiktet och mötte min blick med sina gröna ögon.
Jag log.

Klockan ringde till och jag reste mig upp.
Alla elever strömmade ut och jag väntade lite tills alla hade kommit ut.
Jag hade inga planer på att bli mosad första skoldagen.
Och det hade Stefan inte heller för han gick precis bakom mig.
Jag log av värme när jag hörde hans fotsteg.

Det var nästan så att jag ville slå till mig själv.
Jag var väl inte kär..?
Jag hejdade en fnissning.
Det måste varit någon konstig idé jag hade fått.
För kärlek vid första ögonkastet var väl inte riktigt möjligt.

Jag hörde någon säga mitt namn.
”Emily?”
Det var Caroline.
Jag stannade och vände mig mot henne och log.
”Vill du hänga med till Grillen?”
Jag hade varit där några gånger förut.
Det var mysigt där.
Och det gick att få alkohol trots att jag var minderårig.
”Ja, gärna! Vilka andra ska dit?”
”Elena och Bonnie.” svarade hon glatt och tog tag i min arm och drog iväg med mig.
”Vi får skynda oss för dom slutade för 10 minuter sedan och är snart där!”

Caroline satte sig bakom ratten i sin bil och log åt mig där jag satt i framsätet.
Hon lade växeln på plats och startade bilen.
När hon körde iväg så hackade bilen till lite och hon skrattade.
”Förlåt, jag är ganska ny och inte så bra på att köra bil..”

Men trots Carolines bilkörning så svängde vi oskadda och fullt levande in på Grillen några minuter senare.
Bilens lampor blinkade till när Caroline låste dörrarna och vi gick in på baren.

Vi gick fram till ett bord med två mörkhåriga tjejer.
”Hej! Det här är Emily!” Caroline introducerade mig och jag log.
”Bonnie.” Hon hade mörkt lockigt hår och ögon som tindrade tillsammans med hennes vita tänder.
”Elena”
Jag kände igen henne, det var Stefans flickvän.
Eller jag antog det.
Han hade ju kysst henne.

Jag satte mig ner och vi började prata.
”Så varför flyttade ni till Mystic Falls?”
Elena la huvudet på sned.
”Min pappa dog. Det var för mycket minnen i Seattle.”
Bonnie och Caroline stirrade på mig.
”Stackars dig!!”
”Jag vet hur det känns.. Mina föräldrar gick bort förra året. Så nu bor jag med min moster Jenna.”
Elena försökte le för att trösta mig.
Samtalet byttes.
”Så har du hittat någon snygg kille du gillar?”
Bonnie log och skrattade till.
Caroline kollade på mig och puttade till mig.
Hon visste..
”Njäe.. Vet inte riktigt.”
Jag skrattade nervöst, livrädd för att Caroline skulle berätta.
Men det gjorde hon inte.

Vi beställde drinkar och jag drack shot efter shot.
Caroline skrattade åt mig när jag ställde ner mitt sista glas bland dom andra tomma glasen.

”Jag följer dig en bit hem.” sa Caroline och vi tog våra väskor och jackor.
”Hejdå, vi ses imorgon.”

Vi gick ut i kylan och började gå.
Det tog inte en lång stund innan Caroline öppnade munnen.
”Jag vet om att du gillar Stefan.”
Jag stelnade till och mumlade något till svar.
”Han är jättesnäll, men han är ihop med Elena.”
”Jag vet.”
Min röst var sluddrig och det hördes att jag var full.

”Jag måste åka hem nu, men vi ses imorgon! Hejdå Emily.”
Jag vinkade till henne och fortsatte gå.
Det var inte så långt hem.
Jag snubblade lite då och då och försökte gå så rakt som möjligt.
Jag såg en gestalt en bit längre fram på vägen och försökte kisa för att se om jag såg i syne.

Gruset på asfalten knarrade när jag ökade stegen för att se vem det var.
Stefan?
Jag snubblade till och de starka armarna fångade upp mig.
”Hur gick det?”
Jag kollade upp.
Det VAR Stefan.
”Braaaaaa.” Jag log lite.
Jag stod helt stilla i hans armar.
”Är du full?”
”Ehm.. Ganska.”
Han skrattade.
”Jag följer dig hem. Du verkar inte vara så nykter.”
Jag log mot honom och började gå.
”Har du bott i Mystic Falls hela ditt liv?
Han skakade på huvudet.
”Nej.”
Han smålog lite.

”Var bor du förresten?”
Jag tänkte efter.
”Helt ärligt så vet jag inte just nu.”
Jag rynkade ögonbrynen och Stefan kollade på mig.
”Du är väldigt full isåfall. Men du kan .”
”Säkert? Elena blir inte arg då?”
Nu var det Stefans tur att rynka ögonbrynen.
”Jag lånar ut ett sovrum till en full främling. Hon kan inte ha så mycket att säga om det.”
Jag harklade mig.
”Det där med främling…”
Stefan skrattade och vi började gå.


Han låste upp ytterdörren och höll upp den för mig.
Jag log och klev in.
Det mörka trägolvet knarrade till under mina fötter när jag tog första steget över tröskeln.
Taket var högt och det satt en vacker lampa med små dinglande kristaller i mitten.

”Zach?” ropade Stefan.
Ingen svarade.
”Han är troligtvis ute på baren eller med någon tjej då.”
Jag log.

”Kom.”
Stefan gick före upp för trappan.
Vi gick förbi ett rymligt rum med en stor dubbelsäng och stora fönster med röda gardiner.
Det fanns ett skrivbord och massa böcker.
Stefans rum.
Han gick in i rummet bredvid.
Det fanns en dubbelsäng där inne, och en toalett. Det fanns några få böcker och ljusgrå gardiner.

”Du kan sova här.” sa han och vände sig mot mig.
”Tack så jättemycket Stefan.”
Han log.
”Men jag har inga kläder att sova i. Jeans är inte riktigt det bekvämaste..” Jag drog handen längst med dom tajta ljusa jeansen som elegant formade mina smala ben.
”Du kan låna något av mig. Vänta här så hämtar jag en tröja.”
Han gick ut från rummet och stegen blev svagare när jag hörde hur tröskeln knarrade till av hans steg på andra sidan väggen.
Jag gick fram till bokhyllan och kollade på dom gamla bokryggarna.
Jag dammade av en röd bok med tröjärmen och drog fram den och läste på titeln.
Jag ställde tillbaka den och gick in i badrummet.

Det fanns ett stort badkar och en dusch med ett vackert kakel.
Jag vände mig om och såg min spegelbild i den stora välputsade spegeln.
Under fanns en vacker vask och en metallskål med flera stycken tvålar.

Jag hörde Stefans steg och gick ut igen.
Han gick in genom tröskeln och räckte fram en tröja.
”Tack.” sa jag och log.
”Jag ska bara byta om.”
Stefan nickade och gick ut.
Han stängde dörren efter sig och jag krånglade mig ur mina jeans och drog T-shirten över huvudet och la den på golvet.

Jag tog på Stefans tröja över min svarta bh och andades in doften av hans parfym.
Jag log och drog ner den över mina trosor och den täcke precis.

Stefan knackade på dörren och jag ropade att han kunde komma in.
”Den klär dig.” sa han och skrattade när han såg mig i hans tröja som räckte mig ner till låren.
”Tack. Du ser inte så dum ut heller.”
Stefans bara överkropp var muskulös och ljust solbränd från sommarens solstrålar.
Han log.
”Det finns extra tandborste och tandkräm i badrummet. Godnatt.”
”Godnatt.”
Han gick ut ur rummet.

Jag gick in i badrummet och borstade mina tänder.
Jag gick ut igen och såg hur min mobils skärm blinkade till.
Jag kollade mina senaste sms.
Mamma undrade var jag är.
-Jag är hos en kompis och sover över där. Vi ses imorgon. Kram!
Jag stängde skärmen och la mig i den stora sängen.
Jag vände och vred på mig och försökte somna.
Till slut slängde jag täcket åt sidan och reste mig upp.
Jag tassade tyst barfota in till Stefans rum.
Det var släckt.
Jag gick fram till hans säng och hans satte sig halvt upp.
Utan att säga något la jag mig i hans säng och kröp ner under täcket.
”Emily..” mumlade Stefan.
”Elena kommer inte gilla detta..”
Jag kröp närmare hans varma kropp och suckade tyst.
Sedan somnade jag.



-




Hoppas att ni orkade läsa och inte somnade

Toppen!

Här kommer kapitel 3!

Älskar verkligen att skriva på denna ff:en så skriver typ hela tiden xD


-


Kapitel 3

-

Jag vaknade upp bredvid Stefans varma kropp och fyllan hade avtagit lite.
Jag gäspade tyst och vände på huvudet.
Vänta.. Stefan?
Jag höjde på ögonbrynen.

Det tog mig ett tag att förstå varför jag låg här bredvid honom. Utan byxor. I hans säng.

Stackars Elena.
Det kändes som om jag hade svikit henne.
Stefan var ju trots allt hennes pojkvän.
Skuldkänslorna kom ifatt mig.

Jag reste snabbt på mig och Stefan öppnade ögonen.
”Godmorgon.” mumlade han och jag vände mig om.
Jag kunde inte låta bli att le.
Han var verkligen SNYGG.
Även när han var nyvaken.
”Jag borde gå.. Ehm.. Alltså Elena..” mumlade jag.
Stefan satte sig upp och kollade på mig.
”Vi gjorde ingenting. Men jag förstår. Jag har också lite skuldkänslor.”
Jag log.
Jag reste på mig och gick ut från hans rum.

Jag gick in i det sovrummet jag egentligen skulle sovit i och drog av Stefans tröja.
Jag klädde snabbt på mig mina kläder och började gå ner för trappan.

”Emily, vänta.” sa Stefan och gick ikapp mig.
Jag vände mig om.
”Vadå?”
”Säg ingenting till Elena. Jag vill inte göra henne upprörd. Okej?”
Jag svalde och nickade.

Jag stängde dörren efter mig när jag gick ut och skyndade mig hem.

Innan jag gick in så kollade jag noga att jag inte luktade alkohol.
Det gjorde jag inte.

Jag öppnade dörren och mamma kom och kramade mig.
”Hej. Hade ni kul?” frågade hon.
Jag kom på att hon inte visste att jag hade sovit hos en kille.
Jag nickade till svar och gick upp för trappan.

Jag gick in i badrummet och klädde av mig.
Jag gick in i duschen och skruvade upp värmen.

Ångan fyllde badrummet och när jag klev ut ur duschen med handduken virad runt mig så var spegeln alldeles immig.

Jag torkade snabbt mig och gick in på mitt rum för att byta underkläder och hitta några kläder.

Min mobil plingade till.
Caroline: Ses på grillen om 20?
Jag svarade snabbt: Okej!

Jag drog fram ett par jeans och kollade igenom alla tröjor innan jag slutligen valde ut ett spetslinne.

Jag tog ut en liten väska och la ner mobil och nycklar.
Sedan gick jag ner för trappan och skyndade mig iväg.


Caroline väntade på mig utanför.
”Hej!” sa hon och kramade mig.
Jag hejade glatt tillbaka.
”Jag behöver verkligen råd!”
Jag nickade.
”Alltså min pojkvän Tyler är bortrest just nu, och han bara ignorerar mina sms. Borde jag tro att han är en otrogen douche?”
Jag tvekade lite och tänkte efter.
Caroline fortsatte.
”Alltså han svarade typ på ett sms. Men det var en VECKA sedan och asså det känns liksom inte så schysst. Dessutom så…”
Jag avbröt henne.
”Vad skrev han?”
”Jag frågade om han mådde bra och så skrev jag att han inte svarade och att jag blev orolig över att han hittat någon annan. Han svarade att han älskade mig och att han aldrig skulle göra så.”
”Lita på honom då. Det finns inget annat du kan göra.”
Jag log mot henne.
”Okej. Tack.”

Min mobil plingade till av ett mail och Carolines gjorde likadant.
Vi båda öppnade mobilerna och jag vet inte vem som fick störst chock.
Jag eller Caroline.
Jag stirrade på skärmen och svalde hårt.
Helvete.
Det var en bild på mig och Stefan när vi låg bredvid varandra i hans säng..

Caroline kollade upp på mig och gapade stort.
”Sov du med Stefan!?”
Jag svalde och hjärtat dunkade hårt.
Sedan nickade jag.
”Åh herregud..” mumlade Caroline.
”Den skickades till alla på hela skolan.”




-





Hopas att ni gillade deeet!

Awesome!

Här kommer kapitel 4!



Kapitel 4

-

Ungdomar som stod vid grillen stirrade på mig.
Jag svalde hårt och nervöst.
”Åh, Emily..”
Caroline kramade mig.
”Vi går någon annanstans.”
Jag nickade tyst.

Vi började gå mot Carolines hus och på vägen så förklarade jag.
”Jo. Jag var ju rätt full igår och då träffade jag Stefan på väg hem.”
Caroline nickade.
Jag fortsatte.

”Sedan var jag ju fortfarande sjukt full, och jag hade aldrig gjort detta om jag var nykter, men så gick jag och la mig i hans säng med honom.”
Caroline betraktade mig ett tag.
Sedan nickade hon.

”Du gjorde inget som var fel ju. Bara lite konstigt. Men du var full!”
Jag nickade.

Shit. Stefan..
Han måste ju också ha fått det.

”Caroline.. Jag måste verkligen göra en sak. Kan jag komma till dig efter det?”
Caroline nickade och kramade mig.
”Lycka till.”



Jag knackade hårt på dörren till Stefans hus och det tog ett tag innan den öppnades.
En lång, svarthårig kille stod där.
Han log snett.
”Är det du som är Zach?” frågade jag.
”Damon, Salvatore.”
”Emily Smith.”
Jag rynkade ögonbrynen.
”Jag visste inte att du också bodde här.”

Stefan dök upp bakom Damons rygg och jag gick förbi Damon fram till honom.
Jag kramade honom och viskade i hans öra.
”Förlåt.”
Jag backade och kollade in i hans ögon.
”Jag ville aldrig detta. Aldrig.”
Jag svalde bort tårklumpen i halsen.
”Jag vet.” sa han och nickade.

”Har Elena sagt något?”
Jag bet mig själv lätt i läppen.
Han nickade.
”Hon var här för någon timme sedan och vi pratade om det. Jag förklarade allt och hon är inte sur på någon av oss.”
Jag pustade ut.
”Tack och lov. Då är det bara att hantera alla rykten framöver..”
Stefan nickade.

”Vad är hennes nummer? Jag måste be om ursäkt..”
Stefan höll fram hennes nummer på sin mobil.
Jag skrev ett sms: Hej, Elena. Det är Emily. Jag ville bara säga förlåt för det som hände. Kan vi ses någonstans privat så kan jag förklara?

Det tog inte långt tid innan jag fick ett svar: Ok, skolan? Det är ingen där nu.

”Jag ska möta Elena, men vi ses.”
Damon kollade efter mig när jag gick ut och försvann runt hörnet.



Jag gick in på skolområdet och såg Elena stå och vänta vid entrén.
Jag gick fram till henne.
”Hej.”
”Hej.”

Vi gick en bit och jag började förklara.
”Alltså och jag lovar, på heder och samvete att vi gjorde ingenting!”
Elena nickade.
”Du, Emily. Det är okej. Jag menar det!”
Jag nickade.
”För jag har ett ganska stort problem själv.”
Jag rynkade ögonbrynen och Elena tog ett djupt andetag.
”Jag är kär i hans bror, Damon.”






-





Uppdaterar sjuuukt mke nu men kan inte sluta skriva typ... xD

Braaa!!

Nytt kapitel!
Blev ett lite kortare nu, men det var liksom svårt att spinna vidare utan att hela kapitlet skulle bli för långt xD


-




Kapitel 5

Jag stirrade på henne en stund, helt tyst.
Elena svalde och tittade ner i marken.
”Elena, du måste berätta för honom. Och jag säger inte detta för att jag gillar honom, utan för att han förtjänar det bästa.”
Hon lyfte blicken och nickade.

”Jag vet. Jag är bara så rädd att jag ska göra honom ledsen.”
Jag nickade.
”Jag förstår.”

”Han är hemma nu om du är redo att säga det?”
Elena såg frågande på mig.
”Hur vet du det?”
Jag skrattade.
”Jag var där nyss.”
Elena nickade.
”Okej, ja.”

Jag gick fram till henne och kramade henne.
”Jag vet att detta måste vara svårt, men du klarar det!”
”Tack.”
Hon log och vände sig om och började gå.

Jag smsade Caroline och frågade om vi kunde ses imorgon istället.
Det kändes som om Stefan kunde behöva någon annan än Damon att stötta honom nu..

Jag gick långsamt mot Salvatore huset, det var en bit och jag ville att Elena skulle hinna säga sitt innan jag kom.
Jag svängde in mot deras hus och gick försiktigt fram mot dörren.

Jag hörde hur glas krossade från ovanvåningen.
Hur bokhyllan vältes.

Jag sprang snabbt fram till dörren, och rusade in och upp för trappan.
Mina skor ekade i marken när jag tog det sista trappsteget upp.

Stefan stod där inne, han slängde ett glas i marken och drog undan alla böcker från skrivbordet med ett enda slag.
”Stefan!”
Jag ropade för att överrösta dunset.

Han kollade upp och jag sprang mot honom.
Jag kramade honom hårt och han la armarna om mig.

”Hon dumpade mig för honom. För Damon..”
”Jag vet.” viskade jag och höll om honom hårt.
Han drog sig undan en liten bit och såg in i mina ögon.
Sedan kollade han ner på mina läppar och kysste mig.
Jag stelnade till och backade.

”Stefan.. Jag gillar verkligen dig. Men jag vill inte vara ditt andrahandsval, ditt säkra kort eller vad du nu än vill kalla det. Du älskar fortfarande Elena, och det är okej. Men, jag kan inte göra detta om det är så. Det är för min egen skull…”

Stefan öppnade munnen för att säga något men tystnade.
”Jag tänkte väl det och vände mig om och sprang ner för trappan med tårarna som pressade sig ner för mina kinder.
Jag smällde igen dörren efter mig och han inte mer än ut ifrån deras uppfart innan tårarna bröt ut.

Jag drog upp mig mobil och tänkte smsa Caroline, men det var sent och jag tror att jag helt ville vara ensam just nu.

Jag hörde hur ytterdörren till huset slogs upp och stegen närmade sig.
Jag orkade inte vända mig om utan väntade på rösten.

”Emily. Du har rätt. Jag har inte kommit över Elena än, men jag vill gärna försöka med dig iallafall.”
Jag svalde.
”Jag är ledsen Stefan. Men jag kan inte försöka ifall dina blickar kommer dras till någon annan än mig. Jag klarar inte det.”
Sedan gick jag.





-





Hope u like it