Syskonen Snape [SV]

Titel: Clare Snape
Språk: Svenska
Typ av text: Fanfiction novell
Antal kapitel hittills: ett
Färdigskriven: Nej
Rating: Barntillåten..
Beskrivning: Det här är historien om syskonen Clare och Mark Snape och deras vänner. De är släkting till Severus Snape. Men dem gick på Hogwarts före Severus tid och här får ni följa deras år på Hogwarts.

Kap. 1

Clare, Del 1

"Clare.. Gumman?"
"VAKNA CLARE!!"
Clare vaknade och såg sig förvirrat omkring.
"Var det där nödvändigt, Mark?" sa mamma Diana och såg misstroget på sin son.
"Ja hon vaknade ju inte", sa Mark och log mot Clare som hade satt sig upp.
Det tog ytterligare några sekunder för henne att förstå vad som försegick. Sedan insåg hon vilken dag det var och flög upp ur sängen.
"Mamma!", sa hon i ett försök för att lugna sig själv.
"Ja älskling?" sa Diana lugnt.
Clare svarade inte utan gick istället fram till Mark och började knuffa honom ut igenom dörren.
"Ut! Jag måste klä på mig!"
"Och vad har du att dölja?" skrattade Mark innan han lät sig bli utknuffad och Clare stängde dörren i ansiktet på honom.
"Är du nervös?" frågade Diana men hon knappt säga klart meningen innan Clare brast i gråt. "Men lilla vän?"
"Jag.. snyft.." försökte Clare få fram.
Diana tog henne i famnen och kramade henne länge.
"Tänk.." sa Clare efter att hon fått kontroll på sin röst. "Tänk.. om jag inte får någon vän..? Tänk om alla hatar mig?"
Diana skrattade ett vänligt skratt och sa sedan.
"Det ordnar sig gumman. Alla är nervösa inför deras första skoldag på Hogwarts."
"Tänk om jag.. hamnar i ett elevhem där jag inte trivs!" sa Clare i all förfäran.
"Oroa dig inte för det älskling. Sorteringshatten är snäll." Diana släppte Clare och reste sig upp. "Kom så går vi och äter frukost."
Clare följde villigt med sin mamma ner i köket där hennes far satt och läste tidningen medan det stektes pannkakor vid spisen. Clare blev alltid lika fascinerad av att se hur stekpannan själv rörde sig fram och tillbaka och kastade upp pannkakan i luften och fångade den smidigt igen.
Ben sänkte tidningen och ett par glasögon kikade fram och såg på Clare.
"Varför är ni uppe så tidigt?" sa han med allvarlig blick.
Clare kunde inte avgöra ifall hennes far var seriös eller inte så hon struntade i honom och satte sig irriterat ner på en stol på andra sidan träbordet.
"Jo du förstår" sa Diana, "det är Clares första dag på Hogwarts."
"Nää, är hon redan så gammal?" sa Ben och nu förstod Clare att det bara var ett skådespel.
Hon fnös och sa "Jag är minsann inte gammal."
Hennes föräldrar såg på varandra en kort ögonblick innan Ben sa: "Ja, du har rätt. Du får helt enkelt stanna hemma ett år till. Eller två."
Förfäran spred sig över Clares ansikte och föräldrarna skrattade.
"Vad är det för tog jag hör?" Mark hade kommit in i det lilla köket med blå tapet. "Klart du ska med till Hogwarts idag, Clare. Men bara om du lovar att inte hamna i Slytherin."
"Kan man lova det?" frågade Clare och började fundera. Men Mark svarade inte utan slog sig ner på en stol bredvid henne.

Morgonen blev en stressad morgon. Diana hjälpte Clare att packa ner allting i den stor kofferten, säkert tre gånger innan Clare kunde lugna ner sig.
"Mamma!", utbrast hon plötsligt, " Jag har ju ingen Uggla!"
"Vi kommer att skicka post med Wedhig." svarade Diana lugnt. Wedhig var familjens svarta uggla som de köpte när Mark skulle börja sitt första år.
"Men alla elever kommer ju ha ett eget djur!" sa Clare och tänkte börja gråta igen.

Mark, Del 1
Ibland blev Mark lite irriterad på hur lätt hans lillasyster brast i gråt. Men han förstod också att hon var stressad. Men det han inte förstod var varför hans mamma och pappa inte bara talade om för Clare att hon skulle få en kattunge. En söt liten orange sak. Varför fick inte han en söt kattunge när han skulle börja sitt första år på Hogwarts? Alla hans bästa vänner, Stephen, Carl och Thomas hade fått ett djur när de började skolan. Ju mer Mark tänkte på det desto mer irriterad blev han. Han glade sig åt att han iallafall hade hamnat i Gryffindor. Där retades de åtminstone inte med honom för att hans familj hade mindre pengar än de flesta på Hogwarts.
"Va! Ååå vad söt!", Mark hörde Clares röst nedifrån och han förstod att de gett henne kattungen.
"Jag ska döpa han till.... Casper!" sa Clare och Mark log. Vilket töntigt namn.

Wedwig? Fantasifullt! xD Närå, den var jättebra! MERA!!

Den är ju super bra tur att jag stöte pà den!!!

Den är bra!
Ska bli spännande att se vad som händer!
Jag känner någon som har en söt, orange katt som heter Casper! ♥ ♥

Bra!

Spännande! Fast jag tycker inte om Mark så mycket!

Bra!!! Fortsät! *bevakar*

super!!!

Fortsätt!

du skriver jättebra skriv mera PLEASE!