Privat roll mellan corriiz och caty delacour. Dramione

Ska vi köra typ att jag är Draco och du Hermione?



Kan jag börja? Corriiz

(Sure Visst jag är Hermione ^^ ♥)

Draco

Draco går med sin mamma i Diagongränden, om man fortfarande kan kalla den så, för det här är inte Diagongränden han känner till. Förut var det färgsprakande och fullt av folk, men nu har många affärer slåtts igen, och människorna hänger ihop i små grupper som om dom är rädda att någon ska mörda dem om dom skils åt.

"Mamma, jag är sexton år. Jag KAN handla själv!"

Hans mamma kollar sig oroligt omkring.
"Draco, du vet vart vi ska och i dom trakterna får du inte vara ensam!"

"Snälla!"

En stor grupp med korta häxor passerar dom, och hans mamma ändrar snabbt samtals ämne.

"Men du, du måste växt mycket i sommar, du behöver nog en ny finkländnad. Kom så går vi!

Dracos mamma drar in honom i Diagongrändens främsta klädbutik, stället där han träffade Potter för första gången. Han fnyser föraktfullt. Själbelåtna, dumma Pottan. Som fick hans pappa åka in i azkaban. Men det finns en till anledning varför han inte gillar Potter. Han har nämligen en speciell vän...
Plötsligt smärtar det till i armen, just på sället där han har fått mörkrets märke in bränt.

"Aj!! Se upp vad ni sätter era nålar!"

Klockan som sitter på dörren börjar plinga, Harry Potter kommer in, och i släptåg har han så klart en rödtott och en vildvuxen hårman med gnistrande ögon...
__________________________________________
Nu är det din tur Corriiz

Hermione

Hermione bär i en tygkasse med sina böcker i. Hon suckar tungt och följer med Harry och Ron. Ibland känns det lixom som om hon är en reserv vänn som ska hjälpa dom med läxorna, men det gör hon såklart inte. Men ibland ställer Ron så mycket frågor om det så kallade proven.
"Ron! Du får helt enkelt börja läsa lite!" Sa Hermione en gång när Ron frågat en sak.

Dom gick in i en butik tillsammans. Där möttes dom av Malfoy. Man kunde se Narcissa komma fram. Hon tittaed på Harry och sa bara:
"Potter?"
__________________
Din tur nu Caty Delacour.

Draco

Draco ser hur hans mammas arm börjar glida ner mot trollstaven och han ropar det första han kommer på för att vända hennes uppmärksamhet.

"Det har nyss kommit in en smutsskalle om du undrar vad som luktar!"

"Kalla henne inte så!"
Ron Rödtott och Potter drar fram sina trollstavar och pekar på Draco och hans mamma.

"Lugna ner er kära ni!" Hon som jobbar i butiken ser förskäckt ut och backar när dom drar ut trollstavarna.

"Varför sitter inte du i fängelset med din loser till man!"
Potter har blivit röd i ansiktet och spottar ut orden.

"Du vågar inte prata så till min mamma!"
Draco ser att både hon som jobbar i butiken och Hermione ser skräckslagna ut.

"Ta det lugnt Draco, Potter förenas nog med käre Sirius innan jag förenas med Lucius. Kom nu när jag har sett vilket pack som handlar här tror jag vi trivs bättre... någon annan stans."

Dom går mot dörren, och när han passerar Hermione säger han: "Är du inte glad att se mig."
Sen ler han (eller försöker) le sitt vanliga arroganta och ironiska leende.

__________________________________________________

CorriizTur!

Hermione

Hermione fnyser och vänder blicken.
"knappast" säger hon och blir helt röd i ansiktet.
_____________
Caty Delacour

Draco

Dracos mamma drar honom ner till svartvändargränden, men det är inte någon klädaffär dom ska till. För denna affären råkar handla med ovanliga saker...som borttrollningsskåp.

Affären är inte vidare städad. Det är fullt av människor i affären och Draco måste knuffa sig fram.

Affären är fylld av besylleliga saker. Men Draco stör sig inte på dödskallar som skriker eller händer som nyper tag om man kommer för nära, han tänker på vad Hermione sa, och att hon inte verkade mena det.

Plötsligt står han framför ett stort skåp och hans mamma säger:
"Detta är uppdraget mörkrets herre gett dig."

Draco väcks ur sina drömmar lagom för att se en tår falla från sin moders ögonvrå.
Draco tar hennes hand.
"Var inte rädd, jag klarar mig."

Men inerst inne vet draco att det inte är helt sant.

__________________________________________________
Corriiz, din tur, och tror du att du kan skriva lite längre?

Hermione

Hermione sätter sig ned i cafeterian och tittar ut genom fönstret. Ett minne väcker henne, det var när hon var 5 år. Hon och hennes föräldrar hade varit på picknick.

"Mione?" Frågade Ron mig plötsligt.
"Va?" Frågade hon och blinkade med ögonen som om hon hade sand i ögonen.
"Vad tycker du?" Frågade han men en glimt i ögat.
"Hmm.." Hermione ryckte på axlarna och suckade.
__________________________________
Caty Delacour ska försöka, var vid mobilen när jag skrev det korta.

Draco

Draco och hans mamma hade gått ut ur Borgins butik och gick längst svartvändargränden.

"Mamma?"

"Ja, vad är det kära Draco?"


Draco tar ett djupt andetag.
"Vad ska jag egentligen göra på det där uppdraget?"

"Du ska...du ska döda Albus Dumbledore!"

Draco känner hur paniken smyger över honom.
Inte äns Mörkrets herre har lyckats, hur ska han göra det?! Och ändå inne på ämnet: Vad har Dumbledore gjort honom?

"Vad händer om jag inte gör det?"

Hans mamma kniper ihop läpparna som kollar ner i marken.

"Annars.."

"Vadå?!"

"Annars kommer han och mörda oss."

"Men..!"

"Han blev djupt besviken på pappa, du vet med profetsian och nu...ja du vet."

Draco darrar nästan, och han tänker på hur Hogwarts året kommer bli.

När man ska döda sin rektor.
___________________________________________
okej Corriiz jag fattar, men du kan försöka skriva lite mer vad som händer typ Hermiones minne: Vad var det där minnet, Vad var så speciellt? Vad frågade Ron om?

Du skriver bra, men tänk på att skriva noggrant vad som händer!

Hermione

"Vad frågade du?" Får Hermione fram.
"Jag frågade om du tyckte att jag skulle ge en stinkbomb till Flitwick." Säger han och flinar. Hermione biter ihop.
"Va?" Frågade hon ilsket.
"Ron! Det får du inte göra!" Sa Hermione ilsket.
"RON!" Sa hon argt och gick ut ur cafeterian. Hon gick in i en liten gränd och satte sig ned och suckade.

"Vad vill du ha på din macka Mione?" frågade hennes pappa. Hon tittade upp ur sin målarbok.
"Smör.. och ost" Sa hon när hon fick syn på en svartvit katt. Hon reste sig upp och försvann efter den. Den smet in i skogen. Hon följde efter.. Dom stod utanför en stor stuga av sten. Hon visste vems hus det var. Hon sprang tillbaka till sina föräldrar och berättade om det. En vecka senare stod dom framför graven. Hon hade inte kunnat fälla några tårar.
______________________
Caty Delacour vill inte avslöja så myycket