Gröna ögon.

När harry ser snape för första gången, fast ur snapes synvinkel...

Den fördömda sorteringssremonin var över, och fest måltiden var framdukad. Quirrel stammade osammanhängande bredvid honom, men han lyssnade inte. Han spejade ut i havet av elever och där, vid gryffindorbordet, satt pojken. Den arroganta, bortskämda mobbaren potter. Snape var säker på att han var en kopia av hans far. De hade samma hår, sådär perfekt spretigt och samma nonchalanta uppsyn.
Harry måste ha känt Snapes isande blick, för han vände sig plötsligt mot lärarbordet och svepte med blicken över rektorn, Hagrid, Quirrel och tillslut stannade den en enda sekund för att se in i Snapes ögon.
Han vände hastigt bort blicken, och skuldkänslorna välde upp inom honom. Han hade sin mors ögon. Ögonen han trodde att han aldrig igen skulle få se, inte efter den där fördömda natten för elva år sen...

så vad tycks?

AWSOOMMEEEE XD

tack

Toppen.

Jättebra

tack