Leaving Hogwarts [sv]

Titel: Leaving Hogwarts
Språk: Svenska
Typ av text: Fanfiction
Färdigskriven: Nej
Lämplig ålder: G (som Harry Potter böckerna.)
Utspelar: Under andra generationen(Harry Potters barns skoltid)
Beskrivning: Daniella White går sitt sjätte år på Hogwarts Skola För Häxkonster och Trolldom. Hon går i Slytherin, men alla hennes vänner går i Gryffindor.
Hon älskar sina vänner, sin skola och England. Men att lämna allt för att flytta till ett främmande land är inte det enklaste.
Ett år fyllt av sorg, glädje och tårar.


________________________________________________________


Kapitel 1:

16-åriga Daniella Winter skulle snart flytta, flytta till Sverige. Lämna England och Hogwarts. Lämna James, Lily, Fred, Rose, alla hennes vänner i Gryffindor, som accepterade att hon var en Slytherinare.
Hon mindes själv när hon fick veta det av hennes föräldrar, hon mindes dagen som om det vore igår.

~Flashback~

''Dani gumman, vi har något att berätta för dig'' sade Daniellas föräldrar vid matbordet. Den då 15-åriga flickan tittade upp från tallriken. Vad kunde det vara nu? Tänkte hon.
''Vi ska flytta till Sverige. Du ska bli hemundervisad där.''
Betydde det här att hon var tvungen att lämna sina vänner? Hogwarts? England?
''Betyder det att jag måste lämna Hogwarts?'' fick Daniella fram. Hennes föräldrar nickade. Daniella rusade upp på sitt rum, medan tårarna forsade nerför kinderna.
Hon skulle lämna sina vänner, hennes enda vänner.

~End Of The Flashback~

Daniella satt vid Slytherinbordet i Stora Salen. Hon tittade längtansfullt mot Gryffindorbordet, där hon hoppats redan första dagen att hon skulle få sitta, en dröm som aldrig skulle slå in.
Hennes vänner skrattade, själv hade hon inga i Slytherin att göra det med. Hon brukade ha Scorpius Malfoy, när hon och han var tillsammans, det hade varit en av hennes lyckligaste saker som hänt henne, hon älskade honom fortfarande, men hon skulle aldrig förlåta honom för att han varit otrogen med Josephine Flint.
Nu hade hon inga vänner alls från sitt elevhem.

Daniella var på väg ur från Stora Salen när en hand på sin axel stoppade henne. Hon vände sig om och såg James stå bakom henne. Daniella log lite, men James log inte tillbaka. Han såg sorgsen ut.
''James, har det hänt något?'' frågade Daniella försiktigt. James såg på henne ett tag.
''Är det sant de alla säger?'' frågade han och såg besviken ut. Daniella suckade, hon hade länge vetat att den här dagen skulle komma. Förr eller senare.
''Om det är att jag ska flytta, ja.'' sa hon sorgset. James nickade och öppnade munnen för att säga något, men Daniella var snabbare.
''Vi går ut, så ska jag förklara för dig.''

''Jag har inte alls valt det här. Mina föräldrar pratade inte alls med mig om att vi skulle flytta, de sa det i somras, när vi åt middag.'' började Daniella, när de båda var vid sjön.
''Och du gick med på det?'' frågade James och tittade in i Daniellas gröna ögon. Hon skakade på huvudet. Hon hade verkligen inte gått med på det.
''Nej. Jag ville verkligen bo kvar här i England, jag ville gå kvar på Hogwarts. Men jag visste att det var chanslöst att jag skulle få bo kvar, jag gav upp hoppet direkt. Jag visste att mina föräldrar aldrig skulle lyssna på mig, jobb för dem betyder allt.'' svarade Daniella och vände bort blicken från James. Hon kände att ögonen tårades, James skulle inte få se henne gråta.
''Daniella. Jag har känt dig i flera år, du får gråta inför mig.'' sa James och Daniella vände sig mot James. Hon kramade om honom, och började snyfta hysteriskt.
''Tack James, du är en sån bra vän. Du betyder otroligt mycket för mig.'' sa Daniella när hon väl slutat gråta. James log mot henne.
''Jag kommer på något, jag lovar. Vi ska lösa det här, på något sätt. Lita på mig'' svarade James. Daniella kunde inte hejda sig och kramade om honom hårt. Han skrattade.
''Jag är ingen nallebjörn. Kom så går vi till de andra, vi smugglar in dig i vårt sällskapsrum.'' skrattade han fram och blinkade med ena ögat till henne. Daniella skrattade.

''James! Vi undrade precis var du var.'' utbrast Fred Weasley II när vi kommit in. Daniella stod bakom James.
''Ni kan inte ana vem som är med mig!'' svarade James Fred. Fred gav honom en frågande blick.
Daniella klev fram och Lily rusade mot henne.
''DANIELLA!'' utbrast hon när hon kramade om mig. Daniella skrattade.
''Det är jag det.'' svarade hon Lily. Hon log mot Daniella. James harklade sig.
''Lily, krama inte ihjäl Dani. Hon vill nog leva ett tag till.'' svarade han, med en tillgjort sträng röst. Daniella log mot James.
''James, hur lyckades du få in Dani? Hon är ju Slytherinare?'' frågade Fred James intresserat. Och deras samtal fortsatte, vem orkade lyssna på killsnack? Tänkte Daniella uttråkat.
Istället för att lyssna på killsnack, började Daniella samtala med tjejerna.

När klockan slog 00:00 bestämde sig Daniella att gå.
''Jag ska nog gå till min sovsal nu. Kan vi ses imorgon, efter lektionerna?'' frågade hon Gryffindoreleverna. De nickade och alla log stort.
''Okej. God natt.'' sa hon till avsked och gick ut ur Gryffindors sällskapsrum, mot Slytherins och hennes sovsal.

Daniella vaknade nästa morgon tidigt och bytte snabbt om och kilade ner mot Stora Salen för frukost. Hon skrattade tyst när hon hörde att hennes mage vrålade av hunger.
Daniella satte sig på platsen hon oftast satt på och tog frukost.
Hon åt många mackor innan hon väl var mätt och gick mot sin sovsal för att hämta sina saker hon behövde för dagen.
Daniella hade en känsla av att den här dagen skulle hon aldrig glömma.

___________________________________________________________

Hur var det? Första gången jag skriver i en annan form än jag-formen.

Väldigt bra skrivet! Lägg upp mer.

Jätte bra!! Längtar efter fortsättningen!

Tack! Kommer mer senare. ♥

Suupeer!!!
*bevakar*

Här har ni ett kapitel. Jag har inte haft några som helst idéer så jag har fått kämpa med att göra klart det här kapitlet. Här har ni det otroligt dåliga kapitlet.
________________________________________________________________________

Kapitel 2:

Daniella hade just nu sin sista lektion för dagen, trolldomshistoria.
Hon hade råkat somna, vilket inte professor Binns märkt eftersom hon satt längst bak och personen framför Daniella skymde henne.

Hon hörde något i stil ''Lektionen är slut för idag.'' och tittade upp. Elever var på väg ut så hon reste på sig, tog sina saker och gick ut från klassrummet.
Daniella nästan hoppade av glädje när hon var på väg till Gryffindors sällskapsrum, där någon av Weasleys eller Potters skulle stå.

''Hej Daniella'' hälsade den blonda flickan framför henne. Hon stod och stirrade på henne innan det gick upp för henne.
''Dominique! Det var länge sedan, hur mår du? '' var det enda som var tydligt av allt Daniella sa. Dominique skrattade.
''Lugna ner dig, Dani. Jag ska besvara dina frågor. Senare.'' sade Dominique roat. Daniella log stort åt sin blonda vän.
Dominique sa lösenordet och de båda flickorna steg in i Gryffindors sällskapsrum.
''Hej Daniella'' utropade Gryffindoreleverna och log stort när de fick syn på Daniella. Daniella besvarade leendet och satte sig bredvid Fred och James i soffan.
''Vad händer här då?'' frågade Daniella. Fred log mot henne.
''Vi försöker komma på något som kan göra att du inte behöver lämna Hogwarts.'' sade James glatt. Daniella reste sig upp medan tårarna forsade som floder på hennes kinder Kunde de inte bara glömma det där ämnet?
Daniella gick ut ur Gryffindors sällskapsrum och började gå mot Slytherins sällskapsrum.
När hon precis kommit till fängelsehålorna orkade inte Daniellas ben bära henne längre. Hon kröp mot närmaste vägg för att kunna luta ryggen mot den.

''Daniella? Vad gör du här?'' hördes en mörk röst som hade inslag av orolighet. Daniella orkade inte titta upp. Hon var för svag för det.
''Daniella, svarar du inte tar jag dig till sjukhusflygeln'' Daniella tittade upp och såg till sin förvåning Scorpius stå där.
''Jag ska..'' började hon men rösten försvann och ersättes av tårar. Scorpius böjde sig ner och lyfte upp Daniella.

När Daniella vaknade nästa morgon låg hon i sjukhusflygeln. Hon kom ihåg att hon hade gått gråtandes från Gryffindors sällskapsrum. Och något med Scorpius.. Annars var hennes minne från igår helt väck.
''God morgon miss Winter.'' hälsade madam Roos vänligt och log mot Daniella.
''God morgon, madam Roos.'' hälsade Daniella lika vänligt tillbaka.
''Här har du din frukost. Du får gå ikväll.'' sade madam Roos och gav Daniella en bricka full av mat. Daniella log tacksamt till madam Roos och tog brickan.
Daniella kände nu hur hungrig hon egentligen var så hon tog åt gröten.
''Mår du bättre nu?'' frågade någon. Scorpius.
''Ja, jag mår mycket bättre.'' svarade Daniella när hon väl svalt sin pumpajucie. Scorpius log till svar.
''Scorpius, varför tog du ens med mig upp hit?'' frågade Daniella. Scorpius skrattade tyst.
''Därför jag bryr mig om dig. Jag hade inte bara kunnat gå därifrån, Daniella. Vet du inte om det?'' svarade han. Daniella visste inte vad hon skulle svara så hon bara log.
''Jag kommer tillbaka ikväll. Det är då du skrivs ut, va?'' sade Scorpius efter en stunds tystnad. Daniella nickade och Scorpius gick därifrån.

Jättebra Jag vill gärna vet hur de kommer göra för att få Daniella att stanna på Hogwarts

Tackar!
Jag har en liten vision av det hela. Ska försöka utveckla min idé. (;

Jättebra!♥